Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 1 - Om beskickningar och deras uppgörande. Historisk återblick, av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ä
som nämnt, i ett helt nytt läge. Man kunde nu behandla den rent
vetenskapligt genom kemiska beräkningar, grundade på analyser å mal¬
mer och kalkstenar m. m. Det utbildade sig sålunda småningom meto¬
der för sådana beräkningar, tagande sikte på att så sammanblanda
malmerna m. m., att slagg av för vederbörande ändamål lämplig sam¬
mansättning erhölles. Erfarenheten fick likväl därvid och får alltjämt
ha det avgörande ordet, men det måste likväl här påminnas om det
fortsatta forskningsarbetet i fråga om slaggerna och deras natur och
dennas samband med tackjärnet, som nedlagts av bl. a. sådana män
som R. Åkerman" 2?) och J. H. L. Vogt,” !) ett arbete, vars ordnande och
tillrättaläggande betydelse för handteringen är mycket stor.
Man kan generellt säga, att svårigheterna att uppgöra en lämplig
beskickning växa med halten av föroreningar i malmerna och med
halten av främmande beståndsdelar (Si, Mn, P) i tackjärnet. Den först
nämnda svårigheten har ju alltid funnits; den sistnämnda har gjort sig
mera gällande, i samma mån som nya fordringar på tackjärnets sam¬
mansättning framkommit, beroende på dess alltjämt vidgade och allt
mera mångsidiga användning. Det må sålunda blott påminnas om
spegeljärn, bessemertackjärn, thomastackjärn, gjuteritackjärn med hög
manganhalt, martintackjärn m.fl. sorter, som nu tillverkas i vårt land,
för att man må inse det berättigade i ett sådant påstående.
Å andra sidan har först användningen av varm bläster och större
piphöjd möjliggjort tillverkningen av vissa slag av tackjärn, som under
de gamla förhållandena icke skulle kunnat åstadkommas, liksom man
därigenom satts i tillfälle mera fullständigt genomföra järnets reduk¬
tion ur malmerna och sålunda nedbringa slaggernas järnhalt även i de
fall, då slaggmängden är liten i förhållande till enheten tackjärn och i
varje fall betydligt mindre, än man i forna tider ansåg möjligt och
lämpligt att använda.
En nutida beskickningsberäkning bör därför gå ut på icke blott att
så sammanblanda malmerna m. m., att en slagg erhålles, vilken som
sådan så vitt möjligt uppfyller de fordringar, som vetenskapen ställer
på dess sammansättning; utan den måste även fastslå, att betingelserna
för en viss sammansättning av tackjärnet finnas. Man måste m. a. 0.
även söka beräkna tackjärnets sammansättning, d. v. s. huru de i be¬
skickningen ingående ämnena fördela sig till slaggen och till tack¬
järnet. Detta låter sig emellertid icke göra med Mibdre än att man
har erfarenhet att stödja sig på.
5) Jernkontorets Annaler : 1873, sid. 1.
2) > 1886, » 1.
2) > » 1885, > 282.
+y >» > 1905. vn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
