- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
86

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 3 - Något om rening av masugnsgas, av E. Hubendick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36
talvolymerna för den fuktiga gasen indragna, sålunda visande volymen
av 1 m? torr gas av 0 C. och 760 mm barometertryck, då denna vid
olika temperaturer är mättad med fuktighet.
Ur denna grafiska framställning kan &t. ex. utläsas, att om enligt
blåsningsresultaten en viss gasmängd bildas pr timma, samt att om med
beskickningen tillföres en viss kvantitet vatten pr timma och sålunda
pr m? gas finnes en viss viktmängd fuktighet, så börjar denna fuktig¬
het utkondensera vid en temperatur, som motsvarar nämnda fuktighets¬
mängd på kurvan. Är denna fuktighet t. ex. 0.1 kg pr m? gas börjar
kondensering vid 48 C. Vid denna temperatur är gasens volym 1.35
m”, Fortsättes avkylningen t. ex. till 25” C. återstår i I m? gas 0.03
kg fuktighet och dess volym är 1.12 m?.
Är emellertid vid en viss fuktighetshalt gasens temperatur högre än
som angives av kurvan i fig. 1, förefinnes fuktigheten i gasen såsom
överhettad ånga. Då masugnsgas vanligen ej håller mer än några tion¬
dedels kilo fuktighet pr m? torr gas av 0’ C. och 760 mm barometer¬
tryck, så befinner sig ångan, då gasen lämnar ugnen och under en god
stund därefter vid framströmmandet i gasledningarna, i överhettat till¬
stånd. Det är då av vikt att även känna volymen av denna med över¬
hettad ånga bemängda gas vid olika temperaturer. Därvid kan, såsom
tidigare anförts, ångan betraktas som en ideell gas. Så snart därför
temperaturen hos en gas med viss fuktighet ligger över daggpunkten
följer densamma Gay-Lussac lag. Grafiskt är detta framställt i fig. 2.
Av denna framgår t. ex., att för det nyss anförda exemplet av en gas
hållande 0.1 kg fuktighet pr m? torr gas av 0’ OC. och 760 mm baro¬
metertryck volymen vid t. ex. 200” C. är 1.95 m?.
Vi hava nu möjlighet undersöka, huru nedkylning med utkondensering
av gasens fuktighetshalt inverkar på gasen.
Det skulle då först kunna tyckas, att gasens värmeeffekt borde höjas
genom utkondensering av fuktighet. Så är emellertid ej fallet. Fuk¬
tigheten företinnes nämligen redan före förbränningen i ångform i gasen,
och därför bortföres ej med förbränningsprodukterna något ångbild¬
ningsvärme, varigenom annars en betydande förlust förorsakas vid an¬
vändning av fuktiga bränslen.
Däremot röner förbränningstemperaturen inflytande av fuktigheten.
Gasens sammansättning spelar därvid en betydande roll, vad de kvan¬
titativa värdena beträffar. Så erhålles för blästermasugnsgas och gas
från. elektriska hyttor väsentligt olika talvärden. Då emellertid icke
dessa talvärden utan. blott jämförelser talvärdena emellan för en och
samma gas vid olika temperatur och fuktighet äro av speciellt intresse
för oss, är det tillräckligt att även i detta fall betrakta ett enstaka
exempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free