Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 4 - Magnetiska undersökningar på järnalmsmineral och konstgjorda silikat med järn och mangan, av E. A. Holm - § 3. Om en enkel magnetisk våg - § 4. Magnetisk undersökning av naturliga silikat med järn och mangan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
(15) uttryckta — specifika susceptibilitet och A, luftens, och förstås
med o och o, de resp. tätheterna,’) gäller som uttryck på den sökta fält¬
försummas)
2gh (1 år > dör 0 i A
en AI gå äl NR
Som resultat av denna mätning erhölls Hz, max = 7817 (1 + 0.0019)
kraftlinier, vilket värde inom felgränserna nätt och jämt överensstäm¬
mer med det ovanstående. Medelvärdet mellan de båda bestämningarna
blir max == 1808 (1 + 0.0084) kraftlmier.5)
$ 4. Magnetisk undersökning av naturliga silikat med järn och
mangan.
Nedan lämnas redogörelse för det resultat, som erhölls vid undersök¬
ningen av några naturliga silikat med järn och mangan.?) För dessa
prov, som voro åtta till antalet, finnas i tab. I uppgifter angående
benämning och fyndort, den kemiska sammansättningen och silikat¬
graden samt det kristallsystem, mineralet i fråga tillhör.?)
De ur mätningarna på desamma med hjälp av (10), (13) och (14) och
under användning av en uppskattad siffra för o beräknade värdena på
I och H, visade i grafisk framställning i enlighet med fig. 2 ett sam¬
band, som för samtliga proven — utan genomlöpande av någon period
med hysteresis — uppnådde det här antydda rätliniga stadiet. Detta
skedde ungefärligen vid det H;-värde, som i tab. II är angivet som undre
gräns för motsvarande kraftområde.?) På de observationer, som föllo
inom denna rätliniga del av magnetiseringskurvan, användes den sista
formeln (10), och de här förekommande konstanterna (1 —p)4A samt
!) "Värdet på 0 var 1.1801. För luft av vanlig beskaffenhet är o, = 0.0012 samt, enligt
H:; Di Boig, Wied. Ann. 30. pp. 137. 1888; 2,0, = 0,4-107?; a
?) Medelvärdet av He, max inom provets område var i själva verket något större, nämligen
7822 kraftlinier. Relativa tillväxten av He, max vid höjning av temperaturen mellan polerna
1” C utgjorde 0.04 + 0.0,18 och kunde således ej bestämmas inom området för de uppträ¬
dande tillfälliga försöksfelen.
5) Jfr KE, ÅA, Holm, log: elf: pi 204
+) Proven n:r 2, 6 och 8 voro erhållna från Stockholms Högskolas mineralogiska institut
genom prof. ÅA. Hambergs vänliga förmedling. Analyserna på desamma äro ej av författaren
verkställda. Ovriga prov överlämnades godhetsfullt genom prof. Walfr. Peterson vid Bergshög¬
skolan och prof. P. Holmquist vid Kgl. Tekn. Högskolan.
5) Maximivärdet på Ht: var vid samtliga prov endast obetydligt mindre än det ovan an¬
givna maximet för He (7805 C.G. 5.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
