Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 5 - Direkt valsning av göt från icke eldade värmegropar, av Arvid Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
finning, varigenom man således kunde utvalsa ett göt direkt utan upp¬
offring av bränsle, realiserades först vid Darlington Steel and Iron
Works i England, och vann därefter hastigt insteg vid flera stålverk
såväl i England som på kontinenten. Det praktiska utförandet beredde
dock en del svårigheter. Temperaturutjämningen mellan götets kärna
och yta måste vara väl avpassad, och utan att valsningstemperaturen
blev för hög eller för låg. Stålets kvalité spelade givetvis också sin
roll i den riktning, som nedan skall närmare påvisas. Icke minst mötte
det svårigheter att vid ojämn tillförsel av göt och variation i deras
storlek och tvärsektion kunna underhålla en jämn och lagom hög tem¬
peratur i värmegropens väggar. Gjers uttog därför redan år 1885 ett
tilläggspatent till sina värmegropar, innefattande »en anordning för upp¬
värmning av groparnas väggar bestående av en eller flera förbrännings¬
kamrar samt därifrån ledande med spjäll försedda kanaler, genom vilka
förbränningsprodukterna kunna föras till gropväggarnas inre eller yttre
sidor eller samtidigt till både de inre och yttre sidorna». [Svenska pa¬
tentet N:o 85 av den 28 febr. 1885]. Detta tillägg innebar sålunda en
återgång till det tidigare praktiserade sättet att inlägga götena varma
i vällugnen, varigenom man efter behov och lägenhet kunde låta götet
svalna mer eller mindre i kokillen och återföra det till passande vals¬
ningstemperatur genom en lämplig eldning i värmegropen. Gjers’ för¬
ändring av hans ursprungliga, oeldade värmeutjämningsgropar infördes
snart i samtliga de järnproducerande länderna, och de hava med sin nu¬
varande utveckling blivit av den allra största betydelse för nutidens
jättejärnindastri. Genom dylika eldade värmegropar vandrar numera
huvudparten av de göt, som inom den stora järnindustrien användes för
räls, balkar, plåt, övrigt byggnadsmateriel, tråd m. m. De första gro¬
parna voro som nämnt försedda med särskilda eldstäder; numera byggas
alla eldade värmegropar regenerativa, och som bränsle användes med
fördel masugnsgas.
Med den livliga förbindelse, som utvecklades mellan bessemerprocessens
målsmän hemma hos oss och i utlandet, blevo de Gjerska värmegroparna
genast uppmärksammande även i vårt land. De tekniska svårigheterna
vid själva färskningsprocessens genomförande voro i stort sett undan¬
stökade, och man kunde gripa sig an med den ekonomisering, som, redan
tidigare med livligt intresse påpekad av bessemerprocessens närmaste
utövare, inneslöts i den direkta valsningen av göt från Gjers’ värme¬
utjämningsgropar. För flertalet verk var dock produktionen för ringa
för att temperaturen i en oeldad grop skulle kunna underhållas enbart ge¬
nom tillförsel av varma göt. Även om denna olägenhet icke förelåg för
de större bessemerverken, ställde man sig dock tveksam inför dessa
värmegropar, icke minst av det skäl, att man hos oss i motsats till ut¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
