Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 5 - Direkt valsning av göt från icke eldade värmegropar, av Arvid Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
vällas tillsammans. Nedsättes åter götet i en icke eldad värmegrop
kan visserligen en viss mängd luft vid avkylningen av ytan mot ko¬
killväggen hava inträngt i blåsan och i mer eller mindre grad oxiderat
dess väggar, men då temperaturen genom utjämningen åter stegras,
drives en del av den oxiderande gasblandningen ut. samtidigt som man
kan tänka sig, att en från götets inre fortgående gasavsöndring — f. ö.
påvisad av Gjers genom analys av i en cell insamlad gas, se Journ. of
the Iron & Steel Institute 1882, sid. 572 — tager sig väg genom blåsorna
och reducerar eventuellt på deras väggar oxiderat järn. Resultatet blir,
att då götet tages ur gropen för valsning, hava alla blåsor, även ytblå¬
sorna, rena metallytor och kunna således vid utvalsningen samman¬
vällas. Denna sammanvällning, som äger rum även vid lägsta möjliga
valsningstemperatur, genomföres för alla kolhalter från hårt stål till
mjukaste järn och möjliggör ett oberoende av blåsläget i götena, som
annars så skarpt begränsar materialets användbarhet för en hel del
produkter. Detta gäller särskilt det mjukare järnet, vilket icke kan
tätgöras med enbart aluminium, utan där man för detta ändamål måste
använda även mangan och kisel, varigenom järnet likväl ändrar sina
egenskaper.
Då ett mjukt, nära kiselfritt järn av kolhalt 0.15—0.30 skall tappas
för direkt valsning, kan icke tid anslås för att järnet efter fullbordad
tappning skall hinna avlämna sina gaser och ett tillräckligt tjockt blås¬
fritt ytbälte bildas, utan götet måste omedelbart efter färdigtappningen
täppas med lämplig stoppare. Cirkulationen avbrytes härigenom, och
blåsbältet förlägges längre ut mot götets yta. Emedan tappningen
måste försiggå långsamt, nödgas man också hålla järnets temperatur
något högre än som ur blåsbildningssynpunkt är lämpligt, men även
om på grund härav en och annan ytblåsa uppträder, välles den liksom
övriga blåsor tillsammans vid valsningen. Direkta försök hava också
visat, att medan göt med blåsor i eller nära ytan efter värmning i väll
ugn och utvalsning givit ämnen med talrika ytfel, hava göt av samma
utslag, direkt valsade, givit felfria ämnen. Under vissa förhållanden
kan emellertid i botten av en blåsa slagg avskiljas. Den väller då
ofullständigt tillsammans, och vid svarvning eller längre driven bear¬
betning i kallt tillstånd uppträder denna slagginneslutning i form av
en spricka. Annars är det icke ovanligt, att i samband med blåsorna
uppträder en segring av i synnerhet fosfor och svavel. Botten hos en
päronformigt utbildad blåsa har vanligen en intryckning liksom botten
i en butelj, tydligen beroende på ett tryck inifrån av den flytande, gas¬
fyllda järnmassan, och i denna kulformiga ansvällning samla sig Mn 8
och FeS. Detta bekräftas av följande analyser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
