Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 5 - Direkt valsning av göt från icke eldade värmegropar, av Arvid Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
som man i martinugnen är hänvisad till att vid dess sida använda
rostigt skrot av obekant ursprung, vars kvalité betingas icke blott av
analys utan jämväl av råmaterial och framställningssätt. I mån som
ett verk äger fullständig kontroll över sitt material, därigenom att rå¬
materiel i form av tackjärn eller skrot endast i begränsade mängder
och med skarp kontroll och sortering tillföres utifrån, har det också
möjligbet att framställa en primaprodukt, mjuk eller hård, med högsta
grad av rödskörsfrihet och att med gott resultat använda sig av den
direkta götvalsningen. Ur denna synpukt äga också sådana verk en
kvalitativ styrka, som i sin martintillverkning förfoga över skrot av
prima bessemer med dess låga svavelhalt eller skrot från härdfärskad
produkt med låg svavelhalt, eller vilka i övrigt genom noggrann sor¬
tering och kontroll i sitt prima material utestänga allt tackjärn och
skrot, som genom sitt framställningssätt äga någon belastning i form av
syre eller svavel.
Den direkt ekonomiska besparingen vid direkt valsning representeras
jämte frånvaron av bränslekostnaden även av en avsevärd minskning i
avbränning. Någon oxidation av götets yta i den omfattning, som äger
rum i en vällugn, förekommer icke här, och medan sålunda avbränningen
i en götvällugn uppgår till 1.5—2.o Zz för våra vanliga götstorlekar,
stannar den för direkt valsade göt vid 0.5 Zz och därunder. Vid en
jämförande undersökning har sålunda vid direkt valsning av kolhalt
0.65—0.75 avbränningen varit 0.36 2, medan den för kalla göt av un¬
gefär samma kolhalt gav 1.32 2. En annan undersökning vid kalla,
mjuka göt gav 1.85 2 avbränning.
Till dessa rent ekonomiska fördelar hava vi att vid den direkta vals¬
ningen räkna med en kvalitativ vinst av stor betydelse, bestående däri,
att ytblåsor vid denna valsning vällas synnerligen lätt ihop. Hårdare
bessemergöt äro, vilket bl. a. påvisats genom de Casperssonska under¬
sökningarna, i hög grad besvärade av ytblåsor, vilka giva upphov till
sprickiga ämnen. Dessa sprickor måste avlägsnas antingen genom s. k.
hammarvällning, i mån av behov upprepad flera gånger, eller också
genom mejsling, båda utvägarna synnerligen kostbara och tidsödande.
Valsas götena däremot direkt från icke eldad värmegrop, vällas blåsorna
samman, och om bessemerstålet i övrigt är av prima kvalité efterlämna
de inga sprickor, utan stålet kan utan någon mellanbehandling utvalsas
till prima färdigprodukt. Förklaringen härtill är följande. Blåsorna
äro vid sin uppkomst fyllda av gas, huvudsakligen bestående av koloxid,
väte och kväve. Hava de genom sin trånga hals kommunikatior med
ytan, intränger vid avsvalningen genom gasens volymförminskning luft,
som verkar oxiderande på blåsans väggar och förhindrar ytorna att vid
den följande uppvärmningen och sammanpressningen genom valsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
