- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
166

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 5 - Direkt valsning av göt från icke eldade värmegropar, av Arvid Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166
Härav framgår, att i detta fall kvarstår i ämnet även efter dess glödg¬
ning en större kornstorlek hos det direkt valsade ämnet. Detta gäller
särskilt kärnan, vars kornstorlek är fem ggr större än hos ämnet från
kallt göt. Mikrofotografierna visa också en markerad skillnad mellan
de båda olika” ämnena, se fig. 2. I vad mån denna skillnad kvar¬
står i den slutliga produkten, kallvalsat stål för pressningsändamål, är
icke utrett, men att kornstorleken icke är sådan, att den inverkar men¬
ligt på materialet vid dess pressning och härdning bevisas därav, att
det utan någon anmärkning under en följd av år fyllt de på detsamma
ställda kraven. Jämförande undersökningar av verktygsstål med kolhalt
1.15—1.25 och i dim. 38 x 10 mm hava icke påvisat någon skillnad i
brottet mellan de båda olika slagen av götvalsning.
Dessa fåtaliga prov kunna icke göra anspråk på att tillräckligt be¬
visa i vad mån en direkt valsning av göt innebär en förändring 1 ma¬
terialets kvalité i jämförelse med valsning från omvärmda göt. FEn
mångårig erfarenhet från denna valsningsmetod har emellertid givit vid
handen, att vid utvalsningen av 250 x 250 mm göt av kolhalter över 0.50
man icke bör stanna vid grövre ämnen än 100 x 100 mm, gällande detta.
såväl otätat som tätat material. Ej heller bör man använda direkt val¬
sade ämnen för grövre, färdigt material såsom stenverktyg, grövre stans¬
eller borrstål etc. Vid utvalsning till tunnare material såsom för band,
tråd, verktygsstål i mindre dimensioner etc. blir produkten fullt jäm¬
förlig med den från kalla göt. För lägre kolhalter gäller vid otätat
material samma gräns för ämnesstorleken som för stål; vid tätat material
åter, som skall vidare bearbetas genom valsning, smidning eller press¬
ning, kan ämnesdimensionen utan olägenhet tagas större.
Man må hoppas, att intresset för den direkta götvalsningen kommer att
visa sig även i vårt land, sedan vi blivit tvingade att betala vårt
bränsle så dyrt och varje förlust i avbränning väger så mycket tyngre
nu mot förr. Det vetenskapliga studiet av i samband med götvals¬
ningen stående frågor kan då drivas i jämnbredd med insamlad erfaren¬
het ett samarbete mellan praktik och teori, som man får hoppas kan
leda oss till möjligheten av en icke oväsentlig besparing i framställ¬
ningskostnaden för våra färdigprodukter av järn och stål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free