- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
210

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210
3) att vid förnyad behandling med H,0O ytterligare något SO, ut¬
löses,
4) att vid en enda behandling med HCI lika mycket SO, utlöses som
vid behandling med H,0O och därpå följande behandling med HCl,
5) att vid kokning med vatten ur samtliga prov något — dock ytterst
obetydligt —- Fe utlöses.
Diskussion av analysresultaten.
Vid diskuterandet av resultaten måste Bastkärnsmalmen behandlas
för sig, under det att de båda övriga kunna behandlas tillsammans.
Dessa båda äro nämligen kalkiga malmer, innehållande CaCO,.
Bastkärnsmalmen innehåller däremot icke någon fri kalk, utan består
till stor, eller kanske största delen av silikater (orto-).
I. Kolningberg- och Långgruve-malmerna.
SO, uppträder i ytproven av dessa malmer (rostade), tydligen i form
av mera än ett sulfat — man kan med tämligen stor bestämdhet antaga
dels ss. CaSO, dels ss. Fe-sulfat — neutralt eller basiskt eller båda¬
dera. Den SOs, som utlöses med HO, består säkerligen till största
delen av CaSO,, men det förhållandet, att vid ytterligare behandling
med kokande vatten mera SO, utlöses, tyder med tämligen stor bestämd¬
het på, att även Fe-sulfat ingår häri. Påfallande är, att i Långgruve¬
malmen tydligen SO, till största delen förekommer ss. Fe-sulfat, fastän
malmen är så kalkrik. I Kolningbergmalmen tyckes däremot SO, till
större delen förekomma såsom CaSO,, fastän denna malm är mycket
mindre kalkrik.
Att i det vattenlösliga även förekommer Fe-sulfat, därpå tyder det
förhållandet, att i det vattenlösliga kunnat konstateras Fe beträffande
båda malmerna.
Huru sulfatbildningen tillgått är icke svårt att nu förklara. Då den
från stuffbitarnas inre utträngande SO, kommit i beröring med till¬
räckligt överskott av fritt O måste i närvaro av Fe,O,, vilken utgör en
god kontaktsubstans, SO, bildas, vilken, om fri CaO finnes till hands,
bildar CaSO,, och vilken, om temperaturen icke är för hög, även kan
bilda Fe-sulfat. CaSO, är beständigt vid vanlig rostningstemperatur,
men Fe-sulfaten sönderdelas i Fe,0O, och SO, vid relativt låg tempera¬
tur — dock kunna säkerligen mindre mängder hålla sig kvar, åtmin¬
stone såsom basiskt sulfat, vid en temperatur, som ligger betydligt över
sulfatens egentliga sönderdelningstemperatur.
En annan möjlighet för Fe-sulfatbildning, som säkerligen också spe¬
lar in, är att, då den rostade malmen passerar avkylningszonen i ugnen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free