- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
211

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211
varunder den ju utsättes för särskilt rikligt O-överskott, den från malm¬
bitarnas inre fortfarande utträngande SO, under särskilt gynnsamma
betingelser övergår i SO;. Svavelsyrebildning vid malmrostning befordras
ju av långsam rostning vid låg temperatur och riklig O-tillförsel —
betingelser vilka alla föreligga i avkylningszonen.
Anledningen till frånvaron av sulfatbildning i kärnan kan knappast
vara någon annan än den, att här icke förefunnits tillräckligt med fritt
0. Om denna förklaring är riktig skall det också visa sig däri, att
oxidationsgraden är vida mindre i kärnan än i ytan. Av de av Eder
meddelade bestämningarna framgår ju också, att detta är fallet med
båda de ifrågavarande malmerna, ja oxidationsgraden tyckes icke hava
stigit det minsta i kärnan genom rostningen. :
Däremot är förklaringen till, att oxidationsgraden genom rostningen
icke stigit, icke så självklar, i synnerhet då man besinnar att vid rost¬
ningstemperatur ett malmstycke torde vara mycket genomsläppligt för
gaser. Att luftens syre icke tränger in till kärnan kan väl därför
knappast bero på annat än att det i styckenas inre råder ett mottryck.
I kalkiga malmer, som de ifrågavarande, kan den bortgående CO,
åstadkomma detta tryck.
II. Bastkärnsmalmen.
Beträffande resultaten, som erhållits med denna malm, vill jag förut¬
skicka, att bestämningarna av SO,, särskilt den som erhållits vid kok¬
ning med HCl, äro mindre tillförlitliga, emedan icke någon hänsyn
blivit tagen till event. utlöst SiO,, beroende på att vi vid analysernas
utförande icke hade oss bekant, att malmen till stor del utgöres av
orto-silikat, som dekomponeras lätt av HCL För övrigt lämpar sig
denna malmtyp mindre för undersökningar över sulfatbildning vid
malmrostning — icke minst därför att den utgöres av en ovanlig, ja
nästan enastående malmtyp. Huru SO, förekommer bunden i denna
malm är icke lätt att med säkerhet avgöra. Att en del, och säker¬
ligen den största delen, är bunden vid Fe, framgår av förhållandet
mellan den H,0- och HCI-lösliga SO,; Fe har också kunnat påvisas i
H,O-lösningen. Förekomsten av CaSO, är icke sannolik, så mycket
mindre som CaO icke kunnat påvisas i H,O-lösningen. Däremot är
förekomsten av alkali-sulfat icke utesluten».
Fortsatta undersökningar rörande svavelhaltens fördelning.
Vi ha alltså i det föregående sysselsatt oss med svavlets förhållande
i de kalkiga svartmalmerna Kolningberg och Långgruvan, varjämte
17—200881. Jernkontorets Annaler 1920. Häft. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free