Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
sura silikater; dessa nybildade basiska silikater kunna bringas att
sintra, vilket ju däremot ej är fallet med kalk. Man bör följaktligen
på så sätt få en fastare sinter. Vidare bör en dylik blandning vara
välgörande ur avsvavlingens synpunkt, i det att Bastkärns SiO, tenderar
till att sönderdela den vid rostning av Kolningberg bildade Ca SO,.
Tillgången av malmerna ifråga var i föreliggande fall sådan, att
man hade att blanda 80 4 Kolningberg med 20 4 Bastkärn. Den så
erhållna produkten lämnar för bildandet av 1.5-silikatslagg ett CaCO,¬
överskott av ungefär 13 4.
Som synes har oxidationsgraden stigit högst väsentligt vid samtliga
försök; ifrån att ha varit 35.4 i ovannämnda normalblandning råmalm
har den uppdrivits till ungefär 96. Avsvavlingen är även tillfreds¬
ställande; sinterns svavelhalt håller sig omkring 0.010 4.
Huru inverkar råmalmens kornstorlek å de erhållna resultaten? Stu¬
derar man tabellen, framgår därav, att försöken nr 7 och 12 med: 1.5
mm gods givit bästa resultaten, såväl vad beträffar sinterns konsistens,
mullprocenten, oxidationsgraden som ock avsvavlingen. Dock rör det
sig icke om allt för stor försämring, vad beträffar kornklassen 5 mm;
vid 10 mm gods synes sinterns hållfasthet bli så pass låg, att den kan
löpa fara att alltför mycket söndersmulas såväl under behandlingen före
uppsättandet som även inne i själva masugnen.
Långgruvan. Som det av föregående framgår, är denna malm mycket
kalkig och har dessutom under vissa perioder visat en förhållandevis
hög svavelhalt. Det synes då vara naturligt att — på samma sätt
som ifråga om Kolningberg — vid sintringen blanda den med malmer,
som äro surare och vilka för övrigt äro av den art, att de skola ingå
i samma beskickning. Sliger från Bålsjöberg höra till denna kategori.
Tillgången på Långgruva och Bålsjöbergssliger är sådan, att man ur
denna synpunkt bör blanda
40 4 Långgruva,
20 4 Bålsjöberg, svartmalmsslig,
40 4 > blodstensslig.
Efter det att en del förberedande försök med blandningar, hållande
större kvantiteter Långgruva, utförts, övergick man därför till att ar¬
beta med nämnda normalblandning. I ändamål att studera valssinners
inverkan insattes dessutom på en del charger 10 4 av denna produkt.
De erhållna resultaten beträffande oxidationsgradens stegring och av¬
svavlingen kunna sägas vara goda. Å ovanstående normalblandning
utan valssinner var oxidationsgraden i orostat tillstånd 93.0 men har
genom sintringen uppdrivits till 97—99 4. Av råmalmens ursprung¬
liga svavelhalt har i sintern bortdrivits 67—85 4, varigenom alltså
sinterns svavelhalt nedbringats till 0.010—0.020 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
