- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
225

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 6 - En studie rörande rostning av järnmalmer, av Edvin Fornander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

225
Beträffande frågan om kornstorlekens inverkan gäller här samma som
anförts beträffande Kolningberg—Bastkärn.
Man måste i detta sammanhang hålla klart för sig, att dessa sint
ringsförsök äro av förberedande art. varför de, för att full klarhet skall
erhållas, måste upprepas i stora apparater, avsedda för industriell drift.
Erfarenheten har nämligen redan tidigare visat, att sintringspannans
storlek har ett bestämt inflytande å resultaten. Frågan om huru långt
man i ovan berörda fall skall nedkrossa styckemalmerna’ kan därför ej
nu besvaras, utan måste göras beroende av kommande försök i fullstor
skala. Ju grövre gods man kan nöja sig med, desto billigare blir kross¬
ningskostnaden; å andra sidan har man att taga hänsyn till sinterns
egenskaper såväl i mekaniskt hänseende som ifråga om oxidationsgrad
och svavelhalt. Graden av finkrossning kan även tänkas ha ett direkt
inflytande på sinterns reducerbarhet; ju mindre korn, desto mera blir
nämligen sintern bemängd med fina porer, som tillåta de reducerande
gaserna att komma i intimare beröring med sinterns alla delar. Å
andra sidan har oxidationsgraden kraftigt stegrats även i de fall, då
det ingående godset är ganska groft; när den sålunda bildade järn¬
oxiden i masugnen återgått till oxidoxidul har härigenom bildats ett
system av porer, även inne i de större malmbitarna, varigenom dessas
reducerbarhet måhända ej är avsevärt sämre, än om godset från början
underkastas en större nedkrossning. Huru härmed må förhålla sig
undersökes bäst genom jämförande sintring i fullstor skala och erhållna
sintersorternas nedsmältning i masugn. |
Jämförelse mellan styckemalmsrostning och sintring.
Låtom oss nu något jämföra resultaten från rostning i Westmans
ugn med sintring efter nedkrossning.
Bastkärn visar vid enkel rostning i Westmans ugn en avsvavling av
35 4, oxidationsgraden har stegrats 1.0. Resultaten från sintrings¬
försöken äro däremot avsevärt gynnsammare, i det att avsvavlingen
belöper sig till 57—90 4, varjämte oxidationsgraden ökats med 8.9—14.4.
Härtill kommer, att sinterprodukten är i hög grad bemängd med porer,
vilka i sin tur verka välgörande på reducerbarheten. Här anförda
siffror gälla charger med enbart Bastkärn; tydligt är ju dock att sint¬
ringsmetoden kommer till sin fulla rätt, först när man utnyttjar den
här förefintliga möjligheten att blanda härför lämpliga malmer.
Som redan tidigare påpekats har Bastkärn vid rostning i Westmans
ugn stor benägenhet att sintra. Orsaken härtill är antagligen att söka
i att malmen ifråga, som framgår av den petrografiska beskrivningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free