Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun
och denna berättelses användning som diktmotiv,
av
Carl Sahlin.
Stora Kopparberget, det av ålder förnämsta bland våra bergverk, har
ock av gammalt ute i världen varit det mest och bäst kända bland
dem alla. Falu gruvas stora och på egendomligt sätt brutna malmtill¬
gångar samt den svenska kopparns länge innehavda dominerande ställning
gåvo anledning nog, åtminstone för bergskunnigt folk och i bergsbrukande
länder, att inhämta närmare kännedom om detta bergverk. Men märk¬
ligare är att detsamma även i vidare kretsar varit och alltjämt är
ganska väl känt. Svenska bergsmän, som under senaste halvseklet berest
Europa, hava sålunda icke utan förvåning funnit att inom skilda stånd
och klasser, bland både barn och gamlingar, en viss kunskap om Falu
gruva såsom en namnkunnig och stor svensk kopparfyndighet’ varit till
finnandes. Och den som gjort sig mödan att forska efter orsaken, har
snart upptäckt att gruvans samhörighet med den även hos oss ganska
väl kända berättelsen om den vådligen omkomne och som »>förstenad»>
återfunne gruvarbetaren varit det egentliga skälet till den ryktbarhet
bland ’icke-bergsfolk, som gruvan ernått. Såsom här nedan skall i
någon mån visas, har nämligen denna sällsamma berättelse förmått
tränga vida över vårt lands gränser, för att efter mer eller mindre
fantastisk omformning ingå i främmande folks litteratur, där densamma
oftast är lätt att identifiera men dock stundom uppträder i sådan för¬
klädnad, att den blott med svårighet kan igenkännas.
Innan vi företaga oss att — i den mån vår och andras kunskap i
ämnet hittills sträcker sig — söka följa Faluberättelsens vandring och
användning som diktmotiv, låtom oss först höra huru historien själv,
avklädd all poetisk utsmyckning, lyder.
År 1719 gjordes genomslag mellan Vredes- och Mårdskinnsschakten i
Falu gruva, varigenom Mårdskinnsgruvan, som stått under vatten i 49
19—200881. Jernkontorets Annaler 1920. Häft. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
