Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 7 - Historien om den förstenade gruvarbetaren i Falun och denna berättelses användning som diktmotiv, av Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
med- titeln »La miniera de Coperberit>, författad av Signor Sografi.
Ehuru icke hithörande visar dock detta arbete att den gamla gruvan
även hinsides Alperna var uppskattad och uppfattad som lämplig val¬
plats för spännande och sällsamma tilldragelser. Den italienska för¬
fattarinnan Grazia Pierantoni Mancini har i ett poesihäfte!) av år 1879
skrivit en längre dikt med titeln »La miniera di Faluna», däri Fet¬
Matts-motivet behandlas. Hon har hämtat sitt stoff från en av Fredrika
Bremer lämnad, mycket kortfattad berättelse?), och har även ur hennes
skrifter lånat de namn, Ebba och Iriel, som hon tillägger huvudper¬
sonerna. Dikten bär vittne om en frodig fantasi med utsvävningar,
som gå alldeles för långt. Sverige gör hon till ett dysterhetens och det
rysligas hemvist. Och Falu-trakten förvandlas till något högst besyn¬
nerligt. Överhuvud verka överdrifterna särdeles störande.
Att förteckna alla de ställen inom den svenska litteraturen, där
Matts Israelssons olyckshistoria finnes berättad, har jag icke funnit
värt mödan. Besynnerligt nog har emellertid blott sällan det tack¬
samma motivet lockat svenska diktare till skönlitterär behandling. En
liten roman med titeln »Fet-Matts eller der förstenade gruvarbetaren i
Falun» utgavs på 1880-talet av signaturen Vidar och en andra upp¬
laga därav utkom år 1898. — Per Hallström har ock begagnat sig
av samma motiv i en novell med titeln >»Mörker», som förekommer
i >Reseboker>, (2:dra uppl. Stockh. 1908). Endast en del av händelse¬
förloppet har häri kommit till användning och det behöver icke sägas
att materialet i Hallströms hand undergått en både originell och konst¬
närlig behandling. Man förstår att författaren fått ett mycket starkt
intryck av den gamla gruvan.
1) Poesie, Bologna 1879.
?) Nya teckningar ur vardagslivet, 7:de delen; I Dalarne. Stockholm 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
