- Project Runeberg -  Jernkontorets annaler / Etthundrafjärde årgången. 1920 /
321

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 9 - De svenska valsverkens elektrifiering. En historisk översikt av Gunnar Wallquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsatsmaskin och buffertbatteri, vilket senare genom en automatisk
regleringsanordning skulle utjämna belastningsvariationerna. Genom användande
av ackumulatorbatteri vann man då framför svänghjulsutjämning
fördelarna att dels under längre pauser såsom frukost- och middagsraster
kunna magasinera energi och dels erhålla full reserv vid eventuellt
inträffande strömavbrott å kraftledningen från Näs. Då
belastningsvariationerna vid denna tidpunkt utgjorde ca 500 kw, dimensionerades
utjämningsmaskineriet för detta effektbelopp eller m. a. o. dubbelt så
stort, som det teoretiskt taget skulle ha erfordrats. Utan att här ingå
närmare på anläggningens data och arbetssätt, torde kunna nämnas, att
för regleringen användes en på energi arbetande Thuryregulator, vilken
bestämmer regleringsmaskinens och därmed tillsatsmaskinens
magnetisering, så att denna vid belastningar, som äro större än den inställt
tillåtna liniebelastningen, höjer likströmsspänningen, varvid den stora
likströmsmaskinen går som motor driven av ackumulatorbatteriet och
trefasmaskinen som generator, matande nätet samt vid belastningar,
som äro mindre än den önskade liniebelastningen, sänker
likströmsspänningen, så att batteriet återigen uppladdas från trefasnätet.

Sedan utjämningsanläggningen kom igång år 1907, har bruket i det
närmaste kunnat utnyttja hela den från Horndals Järnverks Aktiebolag
förhyrda elektriska energien och höja det till förfogande stående nyttiga
effektbeloppet med närmare 400 kw, ett effektbelopp, som ej torde ha
kostat verket mer än hälften så, mycket, som om lika stor vattenkraft
skulle ha förhyrts från annat håll. Därjämte har genom den jämnare
liniespänningen trefasspänningen i Sandviken kunnat hållas någorlunda
konstant och möjlighet beretts att på ett enkelt sätt anordna
likströmsdrift av en del inom valsverken och den övriga delen av järnverket
förekommande hjälpmotorer, för vilka förut med hänsyn till
strömavbrott å kraftledningen alltid en ångkraftreserv måste hållas igång.

Den utförda anläggningen är den första svenska och sannolikt även
en av de äldsta utländska utjämningsstationerna. I vårt land följdes den
efter ett par år av en i stort sett likadan hos Fagersta Bruks
Aktiebolag, där man liksom vid Sandviken på grund av ett genom den
utvidgade valsverksdriften stegrat kraftbehov såg sig nödsakad att på ett
bättre sätt tillvarataga sin vattenkraft.

De anläggningar, som vid Fagersta kommo till utförande, avsågo dels
en utjämning av de från valsverken härrörande belastningsspetsarna å
brukets kraftstationer samt dels en omformning av en del av den
tillgängliga trefasenergien till likström för drift av småmotorer samt för
drift av det sedan år 1901 växelströmsdrivna trådvalsverket, vid vilket
man nu genom en övergång till likströmsdrift ville vinna en god
förlustfri hastighetsreglering i förhållandet 1:2.5 i motsats till det gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:42:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jernkont/1920/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free