Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bebyggelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
»Rosshagha» betyder »hästhagenm; dess första stavelse är det forn¬
svenska ross = häst. 1) Namnet angiver, att hemmanet från början varit
en inhägnad för betande hästar, varför dess ålder måste vara lägre än
närliggande gårdars, då dessas innehavare säkerligen varit nyttjare av
hästhagen. »Rosshagha» har sedermera förkortats till »Rossa» eller »Råssa»,
vilken namnform uppträder redan på 1600-talet. Gården är belägen söder
om Gerde vid sjön Björkens strand.
Kyrkebyn, som 1539 var socknens största by med tio grannar, är
yngre än de kringliggande hemmanen Gerde, Backa och Rosshagha.
Ungefär mitt emellan dessa äldsta hemman har kyrkan blivit anlagd
och strax väster om densamma har kyrkebyn sedan vuxit upp. Detta
antagande styrkes därav, att de gamla urkunderna ingenstädes omtala
något speciellt hemmansnamn för byns hemman, utan endast ange de¬
samma belägna i kyrkebyn, varför denna från början betecknats med
detta namn och sålunda måste tillkommit efter kyrkan. Att pastors¬
bostället var byns äldsta gård framgår ock av den omständigheten, som
längre fram i denna uppsats belyses, att pastorn ensam av Kyrkebyns
innebyggare var delägare i traktens äldsta osmundshytta. Av samma
skäl torde gården Östermyra, belägen öster om den norr om kyrkan be¬
fintliga myren, få antagas vara av äldre datum än Kyrkebyn.
Övriga byar, vilka ingå i bondelagsindelningen och därför måste an¬
ses tillkomna under den rena jordbrukstiden, äro Norboda, Sunnansjö
och Västansjö, vilka dock säkerligen äro yngre än de tidigare nämnda.
Namnet Norboda, numera Norrbo, visar på ställete ursprungliga karak¬
tär av tillfällig boplats, förmodligen för fäbodbefolkning. Sunnansjö¬
och Västansiö-namnen antyda, att dessa byar uppkallats av befolkningen
omkring Kyrkebyn, då väderstrecken hänföra sig till dennas närmaste
sjö, Bysjön. Hade dessa byar redan vid den första kolonisationen blivit
anlagda, borde åtminstone Sunnansjö fått sitt namn efter läget i för¬
hållande till sjön Väsman, som var den tidigast kända, och skulle då
i stället kallats Nordansjö eller Västansjö.
Övriga byar och gårdar i det medeltida Grangärde äro att hänföra
till bergsmansgårdarna, sålunda tillkomna först efter järnhandteringens
införande i trakten. Tidpunkten för denna händelse torde kunna för¬
läggas till senare delen av 1200- eller början av 1300-talet, då man väl
får antaga, att Norbergs bergsmän varit föregångare, och järnbruks¬
driften i Norberg ej anses vara äldre än från 1200-talet. ?)
De i 1539 års jordebok av denna natur förekommande hemmanen voro
Norre Gudvika, Södre Gudvika, Persboda och Lodvika samt i Norrberke
!) Geijer: Sv. Folkets historia, Örebro 1832. Del I sid. 192. Jmfr Ortsnamnen i Älvs¬
borgs län. Del IV sid. 53.
?) Schäck: Engelbrekt. Stockholm 1915.
,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
