Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bebyggelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
strax intill sockengränsen de före kyrkoreduktionen till Västerås dom¬
kyrka hörande hemmanen Marness, Plogxboda och Harhyttan.
Norre och Södre Gudvika, nu Norrvik och Sörvik, äro uppkallade
efter den tydligt markerade vik av sjön Väsman, vid vilken de äro
belägna. Namnet på denna vik synes alltså varit »Gudviken», där första
stavelsen säkerligen är det fornnordiska ordet gautr = utgjutning, flöde.!)
Namnets ursprung ges av de tre strida bäckar, vilka vid Norrvik,
Brunnsvik och Sörvik utgjuta sitt vatten i viken. Det är dessa bäckar,
som lockat nybyggarna med lämpliga hyttlägen, liksom möjligen ock
de närbelägna malmfyndigheterna.
Lodvika var beläget längst i söder vid Väsman i botten av den smala
vik, som numera benämnes Lyviken. Vikens ursprungliga namn har
varit Lodviken, bildat av det fornsvenska loden = luden, varmed man
betecknat det förhållandet, att vikens inre del är tätt bevuxen (eller luden)
av vass och andra vattenväxter. Utom en bergsmansgård vid Lodvika
fanns där även en kronogård, indragen från Västerås biskopsstift och
1539 utarrenderad till en kronoåbo.
Den föregående framställningen har givit följande åldersföljd för de
äldre Grangärdebyarna:
1) under »den rena jordbrukstiden» före omkring året 1300 tidigast
Grytenge, Gerde, Backa, Rosshagha och Östermyra, senare Kyrkebyn,
Norboda, Sunnansjö och Västansjö;
2) under >»järnhandteringstiden> ungefär åren 1300—1539 Norre Gud¬
vika, Södre Gudvika, Persboda och Lodvika.
I detta sammanhang torde vara av intresse att söka utreda socken¬
namnets ursprung. Under hela 1500-talet benämndes socknen »Grenge»>.
På 1600-talet uppträda formerna »Gränge» och »Grängie», den senare
bildad genom ljudenlig stavning, då Grangärdesmålet liksom andra dal¬
mål mellan ng-ljud och vokal gärna inskjuter ett j-ljud, såsom längje
för länge 0. s. v. Från Grängie kommer man på 1700-talet till Grän¬
gierd, vidare till Grangierde och slutligen till det nutida Grangärde.
Namnet har man hittills sökt härleda från skogsträdet gran, som på
ortens dialekt uttalas grän. MHilphers menar i sin dagbok, att socknens
rikedom på barrskog skulle vara anledningen till namnet och åberopar
som stöd härför socknesigillet, som innehåller ett granträd. Detta sigill
har emellertid beträffande sockennamnet ingen som helst beviskraft, då
det tillkommit tidigast under 1600-talets sista år; ännu 1692 användes
1) Jmfr Ortsnamnen i Älvsborgs län. Del XV sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
