Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
en lösesumma av 150000 daler.?) För anskaffande av denna summa på¬
tog landet sig en extra skatt, den »stora sölvskatten> eller, som den
oftast kallas, »Älvsborgs lösen». Alle man i riket, såväl besuttne som
obesuttne, fattiga som rika, skulle avstå en tiondel av allt sitt lösöre
uti guld, silver, penningar, koppar, tenn, mässing, järn och boskap.
Genom hela landet räknades och skattades befolkningens lösegendom
och detaljerade längder upprättades över densamma. Dessa taxerings¬
längder finnas till större delen ännu bevarade i Kammararkivet samt
hava bearbetats av H. Forsell i hans arbete »Sverige 1571». De för
vår inre historia synnerligen värdefulla dokumenten lämna uppgift om
varje inbyggares lösa egendom i förut nämnda »>»persedlar» och giva
därigenom en god inblick i förhållandena även i här avhandlade lands¬
ända för tre och ett halvt sekel sedan. Författaren har därför ej nöjt
sig med att anföra Forsells sammandragna siffror, utan gått tillbaka
till källan och meddelar här i tab. I hela längden för Grangärde, för
mera åskådlighets skull omarbetad till tabellform.
Som synes av tabellen hade man ej med rikt folk att göra. Guld
saknas fullständigt och penningar voro en sällsynt vara. Sin lilla för¬
mögenhet hade man nedlagd i silver, koppar, tenn och boskap. Av
silver fanns sålunda sammanlagt 747 lod eller i vår tids vikt ej fullt
10 kg och av övriga husgerådsmetaller 159 lispund och 4 marker eller
omkring 1350 kg. Socknens rikaste man var Lasse Raffnalssonn i Norre¬
gudvika, uppförd även i 1539 års jordebok och taxerad till icke mindre
än 3 366!/+ mark eller en tredjedel av hela socknens förmögenhet; där¬
näst kom Hans Persson i Lodvika med över 1 000 mark. Av tabellen
framgår f. ö. att samtliga innehavare av de ovan såsom bergsmans¬
gårdar betecknade hemmanen voro mera välbergade än bönderna; redan
vid denna tid voro sålunda bergsmännen att betrakta som en allmogens
penningaristokrati.
Uppgifterna på antalet kreatur är av synnerligt intresse för bedö¬
mande av jordbrukets ståndpunkt, särskilt i sammanställning med på
annat håll tillgängliga siffror för arealen åker och äng. Under Gustav
I:s tid hade påbörjats en allmän revning eller uppmätning av rikets
hemman, varmed avsågs att få grundräntorna rättvisare fördelade än
förut varit fallet. Detta arbete avstannade igen, men återupptogs av
Johan III på 1570-talet. I Grangärde har denna revning resulterat i
1580 års värdefulla jordeboksuppgifter, vilka för varje hemmansägare
angiver huru många »spenn» och »fjerdingar» han årligen sår samt huru
många »sommarlass eng» han årligen skördar. Med tillhjälp av dessa
1) Motsvarande i vårt mynt 600 000 kronor, men i värde uppgående till 3 å 3!/2 million
kronor, enligt Hildebrand, Sveriges Historia, del IV. Sthm 1904. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
