Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bebyggelsen - Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
Brunnsvik, Laggareboda och Forsby med vardera en åbo. . Krokboda,
som : endast finnes omtalat på 1500-talet, har tydligen legat i närheten
av sjö, då en av åborna tituleras »Nils fiskiare».. Platsen är säkerligen
identisk med det i början av 1600-talet uppträdande Stensbo vid Björ¬
kens utlopp i Väsman; uppkallat efter den 1580 omtalade Sten Anders¬
son i Krokboda, den ende sockenbon med namnet Sten; 1630 finnes i
Stensbo - en åbo Oluf Stensson, tydligen Sten Anderssons son, då han
inom socknen var ensam om namnet Stensson. Laåggareboda motsvaras
nu av torpen på Laggareudden vid Väsman, och Forsby är förmodligen
detsamma som det senare Laneforsen eller nutida Landforsen vid sjön
Gårdlången nedanför Ludvika strömmen.
1500-talets slut och 1600-talets början voro som nämnts en stilla¬
ståendets tid. Visserligen ökar åbotalet något, men endast inom de
redan befintliga byarna utefter de större sjöarnas stränder; så snart
man avlägsnar sig från dessa tager vildmarken vid. Förhållandena
synas fortfarande vara desamma som på Gustav I:s tid, sådana han
skildrar dem i ett öppet brev till menige inbyggare i Dalarne år
1545.1) Efter att hava påmint huru han ofta i egen person eller genom
andra förmanat dem till att beflita och vinnlägga sig om att upptaga
och bruka jorden, borthugga den onyttiga skogen, göra åker och röja
äng, säger han sig förnimma, att sådana hans nådiga och faderliga för¬
maningar bliva föga aktade och att hans undersåtar sig intet därom
beflita, utan ligga och tränga varannan fyra eller sex par folk uti en
gård, och när någon fattig vill uppodla ödemarken och göra sig där
hemman, då avundas byamännen dem och tillstädja det icke, utan till¬
ägna sig hela skogen och marken på några mil omkring.
Här, liksom i många andra av våra större skogstrakter, blevo in¬
flyttade finnar skogarnas kolonisatörer. Denna invandring började på
andra orter, t. ex. i Värmland, redan på 1500-talet, men i Grangärde
synes den ej ägt rum förrän under 1600-talets början. Den tillhör
sålunda ett tidevarv, som ligger utanför ramen för denna skildring.
Jordbruket.
Efter sjuårig fejd fick Sverige 1570 fred med sina granzar i söder.
Under kriget hade Älvsborgs fästning intagits av danskarna, och för
att återfå detta viktiga fäste måste Sverige förbinda sig att erlägga
1) Gustav I:s riksregistratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
