Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Jordbruket - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Tabell III. Kreatursstammen.
Summa
Kor Ungnöt | Får Geltor | Svin | brodtur
| |
207 | 147 | 165 | a | 90 Re ocg
Som tabellen visar uppgick hemmanens genomsnittliga åkerareal till
endast 3.g tunnland. Största arealen hos något hemman, 11.5 tunnland
åker och 12 sommarlass äng, finna vi i Sunnansjö, medan de minsta
ytorna, ned till 1 å 1.5 tunnland, förekomma hos gårdarna vid Väs¬
man och i Persbo, varemot desamma voro ganska väl försedda med ängs¬
marker, ända till 20 sommarlass. Spannmålsavkastningen skulle enligt
tabellen utgjort endast omkring 2 tunnor korn pr tunnland åkerjord,
medan numera i Sverige skördas i medeltal 63/4 tunna pr tunnland.!)
Säkerligen är dock det uträknade skördetalet mindre än det verkliga,
då, som förut påpekats, arealen är för högt beräknad och dessutom en
del av skörden sannolikt undandragits tiondeuppgifterna.?)
Om man enligt Forsell antar, att folkmängden år 1571 utgjorde om¬
kring 6 gånger hushållens antal, skulle Grangärdes folkmängd då upp¬
gått till ungefär 300. Pr 100 inbyggare fanns sålunda 333 kreatur,
ett avsevärt antal jämfört med nutidens. År 1905 uppgick kreaturs¬
antalet i Grangärde och Ludvika till endast 38 pr 100 invånare?) eller
knappt mer än tiondelen av 1571 års siffra. För hela Sverige utgjorde
1571 kreatursantalet pr 100 inbyggare enligt Forsell omkring 280,
d. v. s. Grangärde låg 19 4 över medeltalet.
Bergsbruket.
Den föregående framställningen har sökt påvisa, att Grangärdes be¬
folkning från att tidigare hava varit endast jordbrukare i slutet av
1200- eller början av 1300-talet lärde sig konsten att framställa järn
av malmen i bergen; de gamla gårdarnas inbyggare upptogo. då denna
handtering som binäring till jordbruket, varjämte nybyggare togo bergs¬
bruket till huvudsyssla. Vi finna därför vid medeltidens slut järnhyt¬
torna i fråga om ägandeskapet vara av två slag: de säkerligen äldsta,
i vilka ett stort antal bönder voro samägare, samt de yngre med endast
en eller två innehavare.
De tidigaste detaljerade uppgifterna angående Grangärdes järnhandte¬
ring finna vi i Gustav I:s jordeböcker, den äldsta från år 1539.: Att dessa
i
1) Lantbrukets bok, Stockholm 1900, del II sid. 300.
2) Forsell, Sverige 1571, sid. 23.
3) Emigrationsutredningen. V. Bygdestatistik. Stockholm 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
