Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
uppgifter äro giltiga även för förhållandena under medeltiden torde
vara utom allt tvivel, då Sveriges inrikespolitiska läge under unions¬
tidens senare skede och Gustav Vasas tidigare regeringsår ej uppmuntrat
till någon vidare utveckling av landets järnhandtering, utan densamma
säkerligen då länge stått på ungefär samma punkt.
I 1539 års jordebok äro som ovan omtalats det centrala Grangärdes
åbor grupperade i fyra »bondelag», vart och ett utgivande i »skoge¬
skatt» tre stycken mårdskinn; samtidigt upptages den för de fyra lagen
gemensamma »hyttegelden», d. v. s. skatten för järntillverkningen, till
ett fat osmund. I 1550 och 1562 års jordeböcker är bondelagsindelnin¬
gen bortlagd, men såväl »skogeskatten» som »hyttegelden> kvarstå och
med samma belopp som 1539. 1562 års längd har dessutom värdefulla
upplysningar om hyttornas antal, namn och brukare.
De vid denna tidpunkt befintliga hyttorna i det centrala Grenge,
vilka här till skillnad från bergsmanshyttorna benämnas »bondehyttor»,
voro: Abeckehyttan, brukad av bönderna i Kyrkebyn, Norshyttan, som
brukades av pastor »Herr Anders i Grenge> jämte bönderna i Rosshagha,
Gerde, Östanmyra och Backa, Biörcke hyttor, 2 st., brukade av inne¬
byggarna i Norrbo och Västansjö, samt Sunnansjöhyttan av Grytenges¬
och Sunnansjöbor.
Denna på böndernas delägareskap i hyttorna grundade gruppering är
1 stort sett identisk med 1539 års bondelagsindelning, varför det ligger
nära till hands antaga, att jordebokens »bondelag» i verkligheten även
voro hyttelag. Den från bondelagen utgående »skogeskatten» torde då
kunna betraktas som en pålaga för nyttjanderätt till vissa skogstrakter,
från vilka bondelagen togo den för gruvdriften och hyttebruket er¬
forderliga veden.
De gamla Abeckz- och Sunnansjöhyttorna hava säkerligen legat på
ungefär samma platser som de nutida hyttorna med samma namn, den
förra vid Nyhammar, den senare vid Sunnansjö. Björkehyttorna Han
att döma av namnet, förmodligen i närheten av sjön Björken, den ena
möjligen vid Bergsbo, den andra vid Saxhyttan, på vilka platser under
1600-talet »urminnes hyttor» omtalas.
Norshyttans läge har sitt särskilda intresse, då detsamma av allt att
döma icke använts som hyttplats sedan den gamla osmundshyttan för¬
fallit. Den gamla Norshyttan får icke förblandas med de senare
uppförda masugnarna Norhyttan vid sjön Noren eller Norsåhyttan vid
Norså bruk, vilka icke tillkommo förrän efter år 1625. Då Norshyttans
ägare voro innehavare av de, som förut sökt visas, äldre hemmanen i
socknen, vore det ock oförklarligt, om de skulle uppfört sin hytta, som
säkerligen kan räknas som socknens äldsta, omkring en mil från hem¬
met borta i skogen, när för deras behov tillräcklig vattenkraft fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
