Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 10 - Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia, av Nils Hedberg - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J07
En bergverksrelation av år 1672!) meddelar, från vilka gruvor de
skilda hyttorna då togo sin malm; då man känner den svenska allmogens
obenägenhet för förändringar torde det ej vara obefogat antaga, att
samma gruvor under långliga tider försett respektive hyttor med deras
malmbehov, i synnerhet som äganderätten till gruvandelarna mycket
nära sammanhängde med rätten till hyttan. Av relationen framgår, att
alla de äldsta Grengeshyttorna, vilka här tidigare betecknats som bonde¬
hyttor, togo malm från Grängesberget, och man torde även av detta för¬
hållande kunna draga den slutsatsen, att Grängesberget var traktens
tidigast bearbetade malmfyndighet. I sin gruverelation ?) år 1686 säger
ock Bergmästaren Petter Schönström, att »Grängesbergs grufvor äro up¬
funne uti urminnes tider, hwarom man ingen wiss och säker efterrät¬
telse kan gifwa vid handen när och af hwem de äro först uptagne>.
Förmodligen har denna tidigaste gruvdrift i Grängesberg varit för¬
lagd till fältets nordliga del, det s. k. Risbergsfältet. Den stora
norra Exportmalmlinsen, som under hela 1600- och en stor del av 1700¬
talet var den flitigast bearbetade, benämnes nämligen redan 1615 »Grenges
Nyberget», ett namn som sedermera bibehålles hela århundradet. Denna
del av fältet har sålunda vid 1600-talets början varit jämförelsevis nyupp¬
tagen, varföre de tidigare arbetade fyndigheterna legat annorstädes inom
malmfältet; närmast att gissa på ligger då Risberget, där malmerna till
stor del legat fria från jordbetäckning helt upp i dagen och enligt gruv¬
fogderelationerna över Väster Bergslagen?) »Rijs-Grufwan» norr om
Grängesberget, som då säges varit av ansenlig ålder, år 1710 återupp¬
togs efter lång tids ödeliggande. Den här ovan citerade anteckningen av
år 1580 omnämner endast utbetalning för dagsverken till vindkörning,
varför säkerligen då endast förekommit tömning av någon äldre vatten¬
fylld gruva, då i motsatt fall liksom för övriga gruvor skulle angivits
använda dagsverken för rymning, bränning o. d. ävensom de kvantiteter
ved, som förbrukats för tillmakningen. Då ej mindre än 1284 dags¬
verken åtgått för denna vattenösning, har ifrågavarande gruvöppning
ej varit alltför obetydlig och, i betraktande av dåtidens ringa årsför¬
brukning av malm, säkerligen redan då varit av aktningsvärd ålder.
Utom Grängesberg voro under 1500-talet bearbetade Siksjöberget och
Nyberget i Norrbärke samt Iviks- och Gräsbergsfälten i Ludvika socken.
Siksjöbergsgruvan, som på denna tid skrives »Sixtegrufvan>» eller »Sixe¬
berget», omnämnes i 1559 års bergverksregister och i Gustav I:s testa¬
mente 3) och såväl denna som Nyberget, Gräsberg och Iviksgruvorna
förekomma efter 1580 nästan årligen i fogderäkenskaperna. Det finnes
1?) Kommerskollegii arkiv.
2) Bergmästarearkivet i Falun.
3) Svedelius, J. K. A. 1903.
271—200881. Jernkontorets Annaler 1920. Iäft. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
