Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Angående sura träkols värde för masugnsdrift samt av sura träkol föranledda olägenheter vid deras användning i masugn, av Gustaf Lundberg med inlägg av J.A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
ordinära träkol, så finna vi att en merförbrukning av de sura träkolen
av 47.3 4 ägt rum.
Med de ordinära träkolen som enhet, skulle de sura träkolen alltså
ha ett »produktivt> värde av 67.9 4 därav.
Reducera vi nu tillverkningen för 35:e blåsningsveckan till enbart
användande av de sura träkolen — under antagande naturligen att detta
vore möjligt, och att samma drivning kunde hållas — så erhålla vi en
veckotillverkning av 2 x 55.079 = 110.158 ton, eller endast 50.4 4 av
vad, som normalt producerades under 33:e blåsningsveckan.
Genom denna produktionsminskning komma de på tillverkningen fal¬
lande arbetskostnaderna och allmänna omkostnaderna sålunda att jämnt
fördubblas.
En jämförelse mellan 37:e och 35:e blåsningsveckorna skulle ha givit
ett ännu mindre värde åt de sura träkolen, men detta skulle i så fall
blivit något missvisande, enär efter de sura träkolens användande sär¬
skilt goda träkol måste användas till hyttgångens återställande.
Under 35:e blåsningsveckan började vatten av kondenserad ånga ge¬
nomtränga pipmuren rinnande därå ända ned emot korsbandet, och
komna 3 dygn in i 36:e veckan hade värmen i ugnsschaktet sjunkit så
lågt, att försättning av hyttan kunde befaras, varför ett fortsatt an¬
vändande av de sura träkolen ej längre var möjligt.
Den masugnsgas, som erhölls under den tid de sura träkolen använ¬
des, var så förtunnad av vattenånga, att den brann ytterst dåligt, och
slocknade ett flertal gånger. Rostugnen fick även tidvis avstängas, då
all gas i första rummet måste tagas till ångpannorna för att driften
skulle kunna uppehållas.
Med stöd härav kan man fullt säkert påstå, att om enbart sådana
sura träkol kunnat i masugnen användas, så skulle därvid i detta fall
en absolut obrännbar masugnsgas hava erhållits. De omedelbara följ¬
derna för hyttdriften av en dylik masugnsgas blevo, att rostad malm
ej kunde. erhållas, och att verkets hela energikälla utsinade.
Bristen å rostad malm skulle helt enkelt leda till omedelbar drifts¬
inställelse, men torde ramen vara för trång för beräkning av den här¬
igenom förorsakade förlusten för tackjärnstillverkaren. Däremot kan
man ganska lätt fixera utgifterna för det extra bränsle, varmed man
skulle nödgas ersätta den oanvändbara masugnsgasen, då som i före¬
varande fall en 150 hkr ångmaskin skall förses med ånga.
Räkna vi med en kolförbrukning av 1 kg stenkol pr kwt (= förbruk¬
ningen för stora »Stal»-turbiner), så använda vi oss av en synnerligen
blygsam siffra och erhålla då en stenkolsförbrukning av i runt tal 17 !/2
ton pr vecka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
