Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 11 - Angående sura träkols värde för masugnsdrift samt av sura träkol föranledda olägenheter vid deras användning i masugn, av Gustaf Lundberg med inlägg av J.A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
De olägenheter, som sura träkol vid sin användning i masugn med¬
föra, kunna sägas vara följande: ;
1) Minskad tackjärnsproduktion.
2) Felblåst tackjärn:
a) tillfölje att önskad sättningsgrad ej kan hållas;
b) tillfölje att garanterad analys ej kan innekållas på grund av
malmens ofullständiga rostning, beroende på bristande tillgång
på obrännbar masugnsgas.
3) Ökad kolåtgång.
4) Ökade arbetslöner.
5) Ökade allmänna omkostnader.
6) Ökade kolfrakter på grund av högre kolvikt.
7) Ökade lossningskostnader på grund av högre kolvikt.
8) Utgifter för extrabränsle för energialstring tillfölje av brist på
lämplig masugnsgas.
9) Genom vattenångans åverkan förstört murverk.
10) Störningar i hyttgången; kunna orsaka betydande förluster, vilka
det dock är omöjligt på förhand bestämma.
Som av ovan anförda »Utdrag ur Blåsningsjournalen vid Westerås
Masugn för år 1916>, bil. I, framgår, tillverkades under 33:e blåsnings¬
veckan, då enbart ordinära träkol användes, 218.446 ton tackjärn med
en kolåtgång av 50.6 hl pr ton, eller totalt 11 070 hl.
Pr hl träkol blåstes sålunda 19.733 kg tackjärn.
Under 35:e blåsningsveckan voro blåsningsförhållandena fullt ena¬
handa som under 33:e blåsningsveckan med den skillnad endast, att lika
delar ordinära träkol och sura träkol av ca 30 kg vikt pr hl användes.
Tillfölje de sura träkolens användning nedgick tillverkningen under
denna vecka till 136.033 ton tackjärn med en kolåtgång pr ton av 60.3
hl, eller totalt 8205 bl.
Då de ordinära träkolen under 35:e blåsningsveckan voro, så långt det
är möjligt avgöra, alldeles likvärdiga med de ordinära träkol, som
användes under 33:e blåsningsveckan, så torde man ha rätt att antaga,
att pr hl av dessa träkol även under 35:e blåsningsveckan blåstes 19 733
kg tackjärn.
Den på de 4102’!/2 hl ordinära träkolen belöpande tillverkningen av
tackjärn för 35:e blåsningsveckan erhålles härav utgöra 80.954 ton.
Den på de 41022!/2 hl sura träkolen under samma vecka belöpande
tillverkningen erhålles alltså uppgå till 136.033 — 80.954 = 55.079 ton
tackjärn, för vilka kolåtgången alltså blir 74.5 hl pr ton.
Jämföra vi nu resultatet av 35:e veckans blåsning med !/s sura och
1/2 ordinära träkol med resultatet av 33:e veckans blåsning med enbart
29—200881. Jernkontorets Annaler 1920. Häft. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
