Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett program för en på egna naturtillgångar grundad norrländsk järnindustri, av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
svenska bergshandteringen kunna bestå i sin nuvarande omfattning? :Med
säkerhet icke!
Vid norrlandskusten finnas emellertid möjligheter att även i ett dylikt
förtvivlat läge rädda vår urgamla modernäring och upptaga en på lan¬
dets egna naturtillgångar grundad konkurrens med utlandet, såsom jag
härmed skall försöka visa.
Men innan jag går så långt att diskutera ESR masstillverknings¬
problemet, torde det vara av intresse att något belysa de viktigaste
skälen, som redan i dag vid nuvarande kvalitetförsprång tala för en
förflyttning av Bergslagens såväl tackjärns- som förädlingsindustri
norrut.
De äro framför allt att söka i den i allt hastigare tempo ökande
träkols- och kraftbristen samt de allt dyrare järnvägskommunikatio¬
nerna.
För tio år sedan vid Jernkontorets diskussionsmöte den 26 maj 1909
påpekade en av föredragshållarne, disponent Carl Sahlin, huru ett av
Järnhandteringens största bekymmer utgjorde den knappa tillgången av
och det allt högre priset på träkol, samt huru allt större träkolskvan¬
titeter måste hämtas från Norrland. Under de sedan dess förflutna
åren hava dessa bekymmer snarare ökats än minskats, medan samtidigt
konkurrensen om det kolningsdugliga virket tilltagit i otrolig grad dels
genom cellulosaindustriens tillväxt, dels genom statens vedavverkningar
under krigsåren och dels slutligen genom den alltjämt bestående knapp¬
heten på importerat bränsle.
Det torde endast dröja en kortare period av år, innan den svenska
järnindustrien måste söka över hälften av sitt till ca 2 millioner läster
uppgående årsbehov av träkol från Norrland. Den helt naturliga för¬
skjutningen av träkolningen norröver, vilken i siffror kommit till synes
i Sahlins och jägmästare Arvas (J. K. A. 1917) utredningar, har också
under de senaste tvenne krigsåren ytterligare accentuerats och i ett språng
väsentligen ökat medeltransportlängden för träkolen till Bergslagens
Härtill har dels bidsäett högkonjunkturen på järnmarknaden åren
1916—1918, varigenom bekövat och konsumtionen av träkol ökades ut¬
över det förut normala, dels såsom redan framhållits importbristen på
stenkols- och koksbränsle, vilken flera industrier tvingades kompensera
med träkol — dels slutligen den kraftiga avverkning av vedbränsle,
som samma importbrist förorsakade.
I södra Sverige och i Bergslagen är man som bekant numera redan
hunnen så långt, att kolningen uteslutande är hänvisad till de första
skogsgallringarna och topparna från avverkningarna, och det är endast
i Norrland, som i någon större utsträckning ett sparat kolvedskapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
