Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett program för en på egna naturtillgångar grundad norrländsk järnindustri, av H. von Eckermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
kunna utnyttja sitt nu bortrinnande avfall, och alltså hela driftskost¬
naderna icke längre behöva drabba pappersmassan, komma även ford¬
ringarna på pappersveden att kunna sänkas och i synnerhet torrveds¬
procenten att ökas. Man måste också förutsätta, att dels genom det
ständigt ökande världsbehovet av pappersmassa, dels genom det för¬
språng, som den svenska cellulosaindustrien fått framför de av kriget
ruinerade tyska och ryska fabrikerna, konsumtionen av massaved ännu
icke nått sin kulmen utan är i ständigt stigande.
Det torde därför icke vara för högt att för framtiden räkna med en
minskning av den årliga kolvedsavkastningen i Norrland med ytter¬
ligare 100 000 kbm förutom den av Arvas beräknade siffran, varigenom
den på uthållighetsbruk baserade årliga kolningen inom förut angivna
avstånd från flottleder och järnvägar reduceras till 19000000 kbm
kolved.
En annan konkurrensfaktor bljr propsexporten. WNverige har normalt
före världskriget exporterat ca 300000 standard props, men kommer
med säkerhet att väsentligen öka denna export i den mån gruvdriften
i England och Frankrike åter kommer i sina gamla gängor. I de
franska kolgruvorna hava nu massor av gruvstollar och orter rasat
igen eller förstörts genom krigshandlingar, och samma torde förhållan¬
det vara 1 Belgien. Det blir icke längre det löpande årsbehovet, som
skall ånyo fyllas, utan dessutom en oerhörd engångsanskaffning av props
för reparation och iordningställande av det förstörda. Att denna props¬
anskaffning i stor utsträckning kommer att gå ut över vår årliga kol¬
vedsproduktion torde icke kunna förhindras, — och särskilt kommer den
att drabba Norrland.
Medan >»medelpunkten> för den norrländska träkolsinlastningen på
statens järnvägar norr om Krylbo år 1914 låg vid Ånge, och 1918
flyttats ett avsevärt stycke norr därom, kommer den därför nu att
snabbt närma sig å respektive kust- och inlandsbanorna Örnsköldsvik
och Dorotea. Den tidpunkt är redan inom synhåll, när de mellansven¬
ska bruken få räkna med en medelträkolsfrakt från Norrland av över
650 kilometer, och ju längre denna distans blir och ju mindre som åter¬
står av det sparade kolvedkapitalet inom rimlig körväg från järnvägs¬
stationerna, desto mer överhängande synes SPSS FINNE RFRNNeER för¬
flyttning.
För denna förflyttning norrut redan nu talar även den förut nämnda
kraftbristen i Bergslagen samt vinsten av hyttornas metallurgiska
elektrifiering. ;
De verkligt betydande outbyggda delarna av värka vattenkrafter
äro ju förlagdu till Norrland, och endast en blick på bifogalle karta, pl: 1
å vilken vattenkraften inritats enligt M. Serranders uppgifter, visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
