Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
av bergfästen. Av dessa kunna dock omkring 45 4 tänkas avsatta i
ofyndigt berg och således endast ca 20 Z av själva fyndigheten upp¬
offrad till stöd. I Majorsgruvan slutligen, som inklusive bergfästen
omfattar ett utrymme av inalles omkring 25000 m”, upptaga berg¬
fästena, som väsentligen helt bestå av fyndighet, 17.3 Z av sagda
utrymme.
Ehuru troligen från början oavsiktligt, har även rasbrytning under
ifrågavarande period tillämpats eller varit påtänkt vid Vintjärnsfältet.
Så t. ex. utvanns, under närmaste tiden efter 1874 års ras i Gammal¬
gruvestöten, 4254 ton malm till billigt pris ur det därvid sammanra¬
sade berget; och år 1877 föreslås av fältets dåvarande gruvingeniör G. L.
Wetterdal Fallåsgruverasets tillgodogörande genom rasbrytning medelst
indrivande av bockorter i detsamma. s
Sedan man, på grund av obekantskap med fyndigheten, öppnat och
brutit arbetsrummet Viktoria i vestra delen av Östergruvan på sådant
sätt, att en stor mängd malm i rummets pelare, väggar och tak syn¬
barligen icke vidare kunde åtkommas med gruvarbeten i öppet rum,
" började man år 1898 fylla det nämnda arbetsrummet med det vid skräd¬
ning å laven fallande gråberget i avsikt att här anordna reguljär tvär¬
brytning på väggar och pelare samt takbrytning på den i taket kvar¬
varande malmen. Fyllnadsberget stjälptes från en å Östergruvestötens
kant frambyggd utfraktsbana ned i denna stöt och nedrasade därifrån
vidare till Viktoriarummet genom störtschakt, uppdrivna till genomslag
med stötbottnen. För att hålla fyllningen inom behöriga gränser på¬
börjades byggandet av timmerväggar mot angränsande rum, som ej voro
i behov av igensättning. Till förstärkande av dessa väggar inlades i
dem tvärstockar, vilka sträckte sig långt inåt det rum, som skulle igen¬
fyllas, och fasthöllos av den däröver stjälpta fyllningen. Av orsaker,
som framgå av det följande, blev emellertid den sålunda planerade igen¬
sättningsbrytningen icke nu fullföljd.
3:dje perioden.
Ungefär vid tiden för senaste sekelskiftet började förutsättningarna
tiga hänseenden, att därmed en ny period kan sägas hava inträtt för
brytningen. Dels hade anrikning av fattig svartmalm medelst finkross¬
ning och magnetisk separering visat sig kunna ekonomiskt genomföras
och befanns nu särdeles lämplig för Vintjärnsmalmen, dels hade de un¬
der i geologiskt hänseende mera kompetent ledning fortsatta gruvarbe¬
tena i Vintjärnfältet efter hand vidgat blicken för därvarande fyndig¬
heters rätta natur, så att man nu, i och med upprättandet av en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
