Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
bestämd plan för desamma i de till sin utsträckning föga kända malm¬
lagren. Bergfästena göras dock i allmänhet i form av pelare eller band,
desto kraftigare ju längre avståndet är mellan sula och tak eller mellan
häng- och liggvägg, och givas sällan mindre än 20 till 30 m? genom¬
skärningsarea, men väl större. Avsättande av hela fyndiga bottnar eller
mellanväggar ingår över huvud taget aldrig i brytningsplanen, och fyn¬
dighetens kvarsättande i halvpelare eller utefter väggarna förekommer
i regel endast vid förment stående malmkomplex. Samma förhållanden,
som äro orsak till oregelbundenhet hos bergfästena, framkalla också nöd¬
vändigtvis en betydlig variation i spännvidderna mellan desamma, vilka
man dock småningom försöker öka och hålla så stora, som bergets fast¬
het anses tryggt medgiva, eller i allmänhet mellan 6 å 8 till 10 å 12
m, men undantagsvis ända bortåt 20 m. Stundom söker man genom
välvning av pelarna mot taket möjliggöra en ökning av dettas spänn¬
vidd, vilket i synnerhet är av nöden, då taket ej utgöres av gneis utan
av malmlagret tillhörande bergart.
Förstärkningsbyggnad eller stämpling i gruvan förekommer fortfarande
ytterst sällan och har under denna brytningsperiod måst i någon större
omfattning tillgripas allenast i Majorsgruvan, där taket över en nedan¬
för 73 m avvägning, invid Majorens schakt påbörjad pall, vilket genom¬
skars av en av de ovannämnda tunna dioritafanitgångarna, blev så loss¬
nigt, att pallningen måste inställas, taket i tillredningsstrossen kraf¬
tigt uppstämplas, en hel timmervägg invid schaktet uppbyggas och
mellanrummet mellan denna vägg och pallen fyllas med berg.
En med tillhjälp av gruvkartorna företagen överslagsberäkning, rörande
dels den mera jämnt och flackt utbredda Svartnäsgruvan, dels den å
Gammalgruvans mera oregelbundna, men tämligen samlade övre malm¬
stock upptagna gruvan, dels de sammanbrutna Östra Sol- och Fallås¬
gruvorna tillsammantagna, dels slutligen den i stort sett stående Ma¬
jorsgruvan, kan möjligen giva en idé om effekten av den ovannämnda
brytningsmetoden med öppna rum. Sålunda har i Svartnäsgruvan, som
innanför väggar, botten och tak upptager ett utrymme av ca 19 000 m?,
ungefär 20 4 av detta kvarsatts i form av pelare. Av dessa utgöras
dock över en tredjedel till synes av ofyndigt berg, så att inom det
brutna området endast omkring 15 4 av fyndigheten kvarlämnats i pelarna.
I den nämnda delen av Gammalgruvan, som på samma sätt, oberäknat
dagstöten, under den mot denna kvarsatta väggen upptager ett utrymme
av inalles 44 980 m?, anstår 29.5 4 därav i form av kvarlämnade pelare
och band. Då ungefär 40 4 av dessa kan anses tillhöra det ofyndiga,
utgör malmförlusten i bergfästen härvidlag omkring 17 4. Beträffande
Sol—Fallåsgruvan åter, ger beräkningen vid handen, att i denna, bortåt
53 700 m? rymd omfattande gruva, omkring 314 därav kvarsatts i form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
