Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brytningssättet vid Vintjärn och dess utveckling, av Gustaf Hallberg - Brytningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
ningsmetoden och framgå med en lägre pall mellan den övre av dessa
nivåer och förtryckningen.
Utfrakten till schaktet och därvarande malmhand skedde i allmänhet
på rälsbana direkt å pallsulan, från vilken berget lastades i låga fram¬
tippvagnar. Någon gång var liggandets lutning så flack, att ganska
mycket berghävningsarbete blev nödvändigt, men i allmänhet kunde
berget tämligen av sig självt nedrasa till pallsulan. Då flera palle¬
tager på en gång voro i arbete, plägade utfrakten från den övre ske
på timmerbroar mellan de nedanför pallsulan friskjutna bergfästena.
Dock hände även, att berget från en övre etage nedstjälptes i ett nedan¬
för denna uppbyggt rullschakt eller en ficka av timmer för att på en
lägre nivå genom ett fluster nedtappas i utfraktsvagnen. Lastning ge¬
nom fluster kom också till användning, då pallning skedde mot en djupt
nedifrån uppdriven stigort, så länge dennas nedre parti ännu var orört.
Även i andra fall hände det, att man under denna period gjorde sina
tillredningsarbeten direkt med tanke på lastning genom fluster från
ficka eller dylikt bergförråd, +t. ex. då man från en undersökningsort
i liggväggen, vilken hade direkt förbindelse med Östergruvans schakt,
uppdrev en lodrät stigort till Försöksgruvans bottensula för att be¬
gagnas såsom rullschakt för tillgodogörandet av ovan samma sula
kvarvarande malm. Såsom ett säreget sätt för utfrakt må slutligen
nämnas, att berget från rummet Jenisej, i stället för att, såsom eljest
varit det naturligaste, å pallsulans nivå framköras till Centralschaktet
eller Pipans schakt, genom ett genomslag vid sagda sula nedstörtades
över 30 m djupt till ett vid botten av det nedanför belägna, vidöppna rum¬
met »Vetterdal» anordnat mindre magasin i avsikt att därmed gratis
åstadkomma en förkrossning av det till anrikning avsedda berget.
Under perioden för reguliär pållbrytning anser man, såsom förut,
lämpligast ordna sig så, att förbyggnad i gruvorna kan såvitt möjligt
undvikas, och lyckas även häri så gott som fullständigt, tack vare häng¬
väggens fasthet och genom lämpligt anordnande av bergfästen. Endast
på ett ställe i Pipgruvans övre del, där en förut avsatt pelare måste
senare avsprängas för att lämna rum åt Centralschaktet, blev det nöd¬
vändigt att understödja hängandet med stämplingar för att ej riskera
det nämnda schaktets säkerhet.
Bergfästena anbringas, till följd av fyndighetens natur, nästan undan¬
tagslöst såsom mer eller mindre lutande pelare och givas i allmänhet
nedåt vidgat basparti. Om de skola avsättas i malm, erhålla de i regel
en genomskärningsarea av i medeltal 6—8 m i fyrkant. I Östergruvan,
där malmen sväller ut till linser av större mäktighet, göras emellertid
pelarna också delvis större 1 alla riktningar. Då såsom ofta händer,
något ofyndigt eller mindre brytvärt parti kan avses till pelare, blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
