Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Herr Ordföranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfinningar o. s. v. Tidskriften innehåller en hel del uppsatser inom
bergsmannanäringens område.
Den första svenska förening, bildad för att speciellt och uteslutande
ägna sig åt behandling av bergsvetenskapliga frågor, torde vara den av
Daniel Tilas och friherre Alexander Funck år 1747 eller 1748 stiftade
Svenska Grufroten. Dess organisation förefaller enligt nutida begrepp något
egendomlig men var gjord i tidens smak. Namnet var tydligen taget
från den vid våra större bergverk befintliga uppdelningen av de
malmbrytande bergsmännen i rotar, som i viss tur sände gruvdrängar till
arbetet. Föreningens medlemmar kallades bergssällar och fingo som
sådana anlägga särskilda namn och välja sig valspråk. Endast sparsamma
meddelanden om föreningen har jag hittills lyckats påträffa. Emellertid
framgår det av anteckningar av A. F. Cronstedt och Sven Rinman,
att båda med tillfredsställelse (år 1748) mottogo kallelse till bergssäll
och väntade sig mycket av föreningen. Den skulle framför allt syssla
med systematisk uppställning av svenska malmberg samt geographia
subterranea (d. v. s. upprättande av gruvbeskrivningar). Om föreningens
stadgar, sammanträden och verksamhet i övrigt känner jag intet, men
måhända har man rätt att betrakta Cronstedts stora »Mineralhistoria
över Västmanland och Dalarne» tillkommen som en frukt av Svenska
gruvrotens allmänna initiativ. Detta betydelsefulla arbete beskriver
de båda provinsernas viktigaste gruvor omkring 1750 och inlämnades
till Bergskollegium 1752. Vid den tiden hade emellertid föreningen
blivit upplöst. Anledningen därtill uppgives vara den irriterande tvist
eller träta, som uppstod mellan Tilas och den mäktige partimannen och
ränksmidaren Fredrik Gyllenborg, president i Bergskollegium och fullmäktig
i Jernkontoret. Tvisten gällde, åtminstone skenbart, friherre
A. Funcks teori rörande skölgångarna m. m. i Sala gruva, men det var
framför allt politiken, som skilde människorna åt på den tiden. Mycket
måste man beklaga att det för vår bergshandtering säkerligen värdefulla
samarbete mellan då levande framstående bergsmän, som planerats
inom Svenska Grufroten, på detta sätt gick om intet.
Det dröjde sedan nära ett sekel, innan nästa försök gjordes att sammanföra
svenska bergsmän till gemensamma tekniskt-vetenskapliga
överläggningar. Efter förberedande arbete av för saken nitälskande
män stiftades Svenska Bergsmannaföreningen, vars första styrelse
(bestående av geschwornern och bruksägaren Erik Bergman, bruksägarne
Theodor Bohnstedt, Gustaf Ekman och Leonard Uggla, övermasmästarne
G. S. Kallstenius och N. Starbäck, översmidesmästaren J. P.
Morell och bergmästaren Franz von Scheele) den 1 mars 1841 utsände
kallelse till föreningens första sammanträde, som hölls i
Vetenskapsakademiens hus i Stockholm den 15 maj 1841. Vid detta möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
