Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Herr Ordföranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organiserades föreningens verksamhet. Man nödgades inskränka föreningens
»allmänna ordinarie sammankomster» till en gång vart tredje år, då i
alla fall bergsmän samlades vid Jernkontorsmötena. Prisfrågor uppsattes
och en direktion valdes att bedöma inkommande skrifter. En
annan kommitté fick i uppdrag att föranstalta om en bergsteknisk tidskrifts
grundande. Då nästa möte år 1844 den 22 och 24 maj hölls (ordförande
var presidenten frih. D. von Schulzenheim och sekreterare bergmästaren
Fr. von Schéele), befanns intet svar på frågorna hava inkommit.
Däremot hade avtal träffats med professor Joakim Åkerman om
utgivande av »Tidskrift för svenska bergshandteringen», som med understöd
av Jernkontoret utkom åren 1843, 1844 och 1845. Föredrag höllos
och diskussion var anordnad. Nästa allmänna möte hölls den 3 och 5
juni 1847 med professor J. Åkerman som ordförande. Tidskriften anmäldes
nu vara sammanslagen med Jernkontorets Annaler från år 1846.
Endast en avhandling hade hittills inkommit som svar på 1841 års
frågor. Ehuru det med rätta sades, att föreningen inneslöt allt det
yppersta i vetenskapligt och praktiskt avseende, som den svenska
bergshandteringen då ägde av bergskunnigt folk och ehuru det inskrivna
medlemsantalet steg till omkring 130, hade man anledning att klaga
över bristande intresse för föreningens verksamhet, och det beslöts att
kraftiga åtgärder skulle vidtagas för föreningens hållande vid liv.
Bl. a. skulle lokal anskaffas i Stockholm och månatliga sammanträden
anordnas. Men intet hjälpte. Den 17 maj 1848 beslöts föreningens
upplösning.
Bergmästaren Franz von Schéele som varit en av de mest verksamma
i Svenska Bergsmannaföreningen, ville emellertid icke helt släppa den
goda idén. Han sammankallade intresserade värmländska bergsmän till
möte i Kristinehamn under Fastings marknad påföljande år 1849 den
24 mars och bildade då Värmländska Bergsmannaföreningen. Det visade
sig vara ett lyckligt grepp att ansluta den nya föreningen till den
gamla järnmarknaden vid vilken bergsfolk i ymnig mängd av ålder plägade
samlas. 28 medlemmar inskrevo sig genast, och detta tal steg så
småningom till det nuvarande, som är omkr. 600. Föreningens tidskrift
»Värmländska Bergsmannaföreningens Annaler» började utkomma år
1853 och utgives fortfarande. Föreningens 72:a års- och diskussionsmöte
har nyligen hållits i Karlstad, dit mötena år 1915 flyttades
från Kristinehamn, sedan Fastings marknad förlorat all betydelse för
järnhandteringen.
Den framgång, som bergmästaren von Schéele haft med sin värmländska
förening, föranledde snart till liknande organisationers startande på
annat håll inom bergslagen. I Hedemora hölls en av bergsmän mycket
besökt vintermarknad Pålsmässan, för övrigt sedan åldriga tider en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
