Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Det fanns ingen möjlighet att komma åt
vildhunden eller företa något ordentligt och kraftigt anfall.
Allt vad Jerry kunde göra var att krypa och kravla
och tränga sig fram, och alltid möttes han av de
ilskna tänderna. Till sist skulle han nog ha fått
bukt med vildhunden, om inte Borckman i
förbigående stuckit in handen och dragit ut Jerry vid
bakbenet. Åter hördes kapten van Horns kallelse,
och Jerry travade lydigt akterut.
En måltid serverades på däck i mesanseglets
skugga, och Jerry satt mellan två män och fick sin
andel. Han hade redan gjort den iakttagelsen att av
de två var kaptenen den överlägsne guden och gav
många order som styrmannen lydde.
Styrmannen å andra sidan gav order till de svarta,
men aldrig till kaptenen. Vidare började Jerry tycka
om kaptenen och höll sig tätt intill honom. Då
han stack nosen i kaptenens tallrik, fick han en
lindrig tillrättavisning. Men en gång, då han endast
nosat på styrmannens ångande tekopp, fick han ett
slag på nosen av styrmannens smutsiga pekfinger.
Styrmannen gav honom ej heller någon mat.
Kapten van Horn gav honom först en skål
havre-grynsvälling med mycket gräddmjölk och en rågad
sked strösocker. Sedan gav han honom då och då
smörgåsbitar och stekt fisk, som han först benat
sorgfälligt.
Hans älskade mister Haggin hade aldrig givit
honom mat vid bordet under måltiderna, och Jerry var
utom sig av förtjusning över denna nya behagliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
