Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
och småpratande svänga bushmannens huvud fram
och tillbaka och mata glöden med fnöskved. Detta
var intet nattarbete för någon människa, ej ens för
honom som hade glömt hur man gör allt annat. Men
extasen över kapandet av Arangi hade smittat hans
virriga hjärna, och med svaga reminiscenser av det
segrande livets styrka deltog han på sitt fjolliga sätt
i Somos triumf genom att syssla med inrökningen
av detta huvud som i och för sig var ett konkret
uttryck för triumfen.
Men den tolvårige gossen, som smög sig in och
försiktigt klev över de sovande och kryssade fram
mellan fångarna, gjorde detta med hjärtat i
halsgropen. Han visste vilka tabus han kränkte. Ej
tillräckligt gammal för att vända sin fars halmtak
ryggen och sova i ungdomens kanothus, ännu mindre
sova tillsammans med ungkarlarna i deras kanothus,
visste han att han vågade sitt liv med alla dess
dunkelt anade mysterier och djärva dåd genom att
sålunda beträda de mogna och fullvuxna
Somomän-nens heliga område.
Men han ville ha Jerry, och han tog honom.
Endast den lilla magra, för kokgrytan repomsurrade
flickan såg med sina stora förskrämda ögon gossen
ta upp Jerry i de fjättrade benen, lyfta upp honom
och bära ut honom och sålunda minska de levande
födoämnen varav hon utgjorde en del. Jerrys
hjältemodiga lilla hjärta skulle ha kommit honom att
morra och protestera mot en sådan behandling, om
han ej varit för utmattad och för torr i halsen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
