Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
tunga hängde ut ur munnen och vid åttatiden bör.
jade solen så småningom bränna den.
Det var vid den tiden som en av gossarna grymt
förolämpade honom. Han rullade ut Jerry ur
gropen, där han hade legat på rygg hela natten, vände
honom på sidan och räckte honom en liten kalebass
full med vatten. Jerry lapade det i sig så begärligt
att han icke på en halv minut märkte att pojken
blandat upp det med en massa mogna korn av
rödpeppar. Kretsen tjöt av förtjusning, och Jerrys törst
förut var ett intet i jämförelse med den nya törsten
som stegrades av den brännande smärtan tack vare
pepparn.
Sedan kom episoden med Nalasu, och den skulle
komma att ha viktiga följder. Nalasu var en sextio
års gubbe, och han var blind, ietade sig väg med
tillhjälp av en lång stav. I sin fria hand bar
han en liten gris med bundna ben.
»Det sägs att den vite masterns hund skall ätas
upp», sade han på Somospråket. »Var är den vite
masterns hund? Visa mig honom.»
Agno, som nyss kommit, stod bredvid honom då
han lutade sig över jerry och trevade på honom
med sina fingrar. Och Jerry gjorde intet försök att
hugga eller bita, fastän den gamle mannens händer
mer än en gång kommo i närheten av hans tänder.
Ty Jerry hade ingen förnimmelse av fientlighet i
dessa fingrar som ströko så lätt över honom.
Sedan trevade Nalasu på grisen, och det var som om
han gjort jämförelser och beräkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
