Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
deles tvungen att göra det. Han kunde lika litet ha
låtit bli att rista vattnet av sig efter ett bad eller
sparka i sömnen då man kittlade honom under fotterna.
Medan hennes sjungande röst mjukt dallrade i
hans öra, tyckte han att hon blev töcknig och otydlig
för honom och att hennes mildt eggande sång
förflyttade honom bort... obestämt var. Och i
känslan av att vara annorstädes gjorde han det
överraskande. Han satte sig hastigt ned, nästan som om
han fått stelkramp, drog bort sitt huvud från hennes
händer och hennes böljande hår, stack upp huvudet i
fyrtiofem graders vinkel och började kvida och
andas hörbart i takt efter hennes sång. Med ett hastigt
ryck pekade hans nos stelt rakt upp, och ur hans
öppna mun strömmade en flod av ljud uppåt i
cres-cendo, sjönk småningom och dog bort.
Detta tjut var början, och det blev anledningen till
att han fick namnet Sing Song Silly. Ty Villa
Kennan grep sig hastigt an med att söka utveckla denna
hundmusik som hennes sång framkallat. Han drog
sig aldrig undan då hon slog sig ned, sträckte emot
honom sina händer och sade i uppmuntrande ton:
»Börja nu, Sin Song Silly.» Han kom fram till
henne, satte sig bredvid henne med den älskade
doften av hennes hår i sina näsborrar, lade sin kind mot
hennes med nosen bakom hennes öra, och då hon
började med sin dämpade sång, följde han genast
med. Molltoner lockade honom särskilt att komma
’ gång, och då de väl börjat, sjöng han med henne
så länge hon hade lust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
