Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugutredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
»Ingen han neger bo på denna plats», sade han.
»Ingen göra er obehag. Bushmän bo för micket långt
bort»
Så gick det till att barkassen rodde i land, och
medan dess besättning latade sig i skuggan av
kokospalmerna på stranden, följde Villa, Harley och
Jerry floden en kvarts mil uppåt landet för att finna
ett badställe.
»Man kan aldrig vara nog försiktig», sade Harley,
i det han drog sin automatiska pistol ur hölstret och
lade den ovanpå sina kläder. »En kringströvande
flock svarta skulle ju kunna överraska oss.»
Villa steg i vattnet till knäna, såg upp i djungelns
mörka lövverk, varigenom endast en och annan
solstråle trängde ner, och ryste.
»Ett lämpligt sceneri för ett svart dåd», smålog
hon och kastade sedan en handfull kallt vatten på
mannen som pulsade efter henne.
En stund satt Jerry vid deras kläder och åsåg leken.
Sedan väckte den svävande skuggan av en stor fjäril
hans uppmärksamhet, och snart följde han nosande
genom djungeln spåret av en skogsråtta. Det var
intet så alldeles färskt spår. Det visste han mycket
väl, men i djupet av hans inre levde alla hans gamla
dressyrs instinkter kvar -— driften att jaga, ströva
omkring, förfölja levande varelser, med ett ord själv
skaffa sig föda, fastän människorna i mansåldrar
givit honom och hans släkte mat.
Utövande färdigheter som ej längre voro
nödvändiga men ännu levde kvar hos honom och pockade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
