Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Senare avdelningen - Hellgums brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och takåsarna av flera hus. Somliga voro röda bondstugor
med gröna torvtak, andra hade vita väggar med skiffertak
liksom herrgårdsbyggnader, och andra åter hade tunga,
kopparklädda torn liksom Kristine kyrka i Falun.
Utanför staden promenerade herrar, som voro klädda i
knäbyxor och skor och stödde sig på spanska rör, och ut ur
stadsporten körde en karet, vari sutto damer med pudrat
hår och schäferhattar. Nedom muren växte träd med tätt,
mörkgrönt lövverk, och över marken flöto gnistrande små
bäckar genom högt, böljande gräs.
Under tavlan stod präntat med stora siratutstyrda
bokstäver: "Detta är Guds heliga stad, Jerusalem."
Där den gamla målningen hängde uppe under taket, hände
det inte ofta, att någon betraktade den. De flesta, som hade
besökt Ingmarsgården, visste väl knappast om, att den fanns
där.
Men i dag var en krans av grönt lingonris uppsatt kring
tavlan, så att den strax föll den besökande i ögonen. Eva
Gunnarsdotter märkte den genast, och hon tänkte: "Se där,
nu vet de här på Ingmarsgården, att vi ska förgås. Det är
därför de vill, att vi ska betrakta den himmelska staden."
Karin och Halvor kommo emot henne ännu mera
skugglika och dystra än de andra. "Ja, ja, de vet nu, att slutet
är nära", tänkte hon.
Eva Gunnarsdotter, som var äldst, fick sin plats högst
uppe vid bordet, och framför henne på bordsskivan låg ett
öppnat brev med amerikanska frimärken.
— Ja, det har åter kommit brev från vår käre broder
Hellgum, sade Halvor. Det är fördenskull, som jag har
sammankallat bröderna och systrarna.
— Jag kan förstå, att Halvor menar, att det är ett viktigt
budskap, sade Kolås Gunnar eftertänksamt.
— Ja, sade Halvor, vi får nu veta vad Hellgum menade
med det han sist skrev, att det förestod oss en stor prövning.
— Jag tänker, att ingen av oss ska frukta att lida för
Herrens skull, sade Gunnar.
Flera av Hellgumianerna voro inte komna, och det
uppstod en lång väntan. Gamla gumman Eva Gunnarsdotter satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
