Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Hemmet i Nazareth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast äro ett flygtigt skimmel?.» Och om denna
beskrifning äfven passar in på en yrande
och obetänksam ungdom, i huru mycket
djupare mening skall den då icke kunna
användas om honom, den oskyldige, som af ingen
synd visste! I otaliga fall — och detta icke
minst i fråga om dem, som blifvit kallade
till något stort i Guds rike — har en
stormig och bekymmerfull mannaålder föregåtts
af en lycklig och glad ungdomsvår.
5. Men om än dessa år till större delen
upptogos af kroppsligt arbete, så
försummades dock icke för den skull förståndets
utbildning. Väl kunna vi icke fästa något
afseende vid de apokryfiska evangeliernas
otympliga berättelser, men möjligt är dock i alla
händelser, att de unga nazareerne åtnjöto
undervisning i religionsläran med flera
vigtigare ämnen af soferîm eller andra
synagogans tjenare; och i sådant fall har kanske
ock vår frälsare, som i allting velat vara oss
lik, i likhet med andra barn inhemtat af
lärare de första grunderna af mensklig
kunskap. Dock är må hända mera troligt, att
Jesus erhöll sin första undervisning hemma
hos sin fader i enlighet med lagens
föreskrifter (5 Mos. 11: 19). I hvad fall som
helst torde han ofta vid de dagliga bönerna
i synagogan hafva fått höra, hvad de äldste
der på platsen hade att meddela beträffande
lagen och profeterna. Att han aldrig varit
i Jerusalem för att blifva undervisad i
rabbinernas skolor, framgår med bestämdhet af
de hånfulla frågor, som ställdes till honom
af hans afundsamme fiender: »Hvarifrån
hafver denne detta?» (Marc. 6: 2), »Huru kan
denne förstå skrifterna, efter han är icke
lärd?» (Joh. 7:15). Dessa frågor lägga
tydligen i dagen det högdragna förakt,
rabbinerna hyste för denne am-haaretz eller olärde
lekman. Det var icke heller så lätt för en
nation, som blifvit uppfostrad till ett
noggrant iakttagande af den fäderneärfda lagens
alla yttre hud och stadgar, att kunna
uppfatta och värdera den gudomliga
originaliteten i den visdom, som allena läres af Gud.
Hade Jesus tillegnat sig rabbinernas
älsklingsteorier, skulle han derigenom blifvit blott
mindre, icke mera, rustad att kullslå deras
trångbröstade lärdom.
6. Detta Jesu fienders vittnesbörd förser
oss med ett öfvertygande och dyrbart bevis
derför, att hans lärdom icke, såsom några
vilja låta förstå, var blott och bart ett lånadt
urval från den tidens olika sekter och lärare.
Det är alldeles visst, att han aldrig varit en
lärjunge till desse skriftlärde, som gjorde till
sin hufvuduppgift att undervisa folket i
fädernas stadgar. Väl funnos vid denna tid i de
större städerna skolor — de hade blifvit
grundade åttio år förut af en viss Simon
Ben Schetach — men Nazareth i Galileen
var säkerligen för ringa och för föraktadt
för att hafva någon. Och från hvem eller
hvilka kunde väl Jesus hafva lärt den
visdom, han förkunnade? — Månne från
österländske gymnosofister eller grekiske filosofer?
Ingen i våra dagar vågar ens framkomma
med ett så orimligt påstående. — Månne
från fariseerna? Men grundvalen för hela
deras lärosystem, sjelfva deras
religionsbegrepp, bildade den fullständigaste motsats
mot det evangelium, Kristus förkunnade. —
Eller månne från sadduceerna? Men deras
epikureiska sorglöshet, deras »fyndiga»
politik, deras grunda rationalism, deras
verldsmannatröghet i fråga om andliga ting, var
lika mycket, ja, än mer motbjudande för den
sanna kristendomen än till och med för den
rättrogna judendomen. — Eller månne från
esseerna? De utgjorde ett strängt asketiskt
och från den öfriga verlden afsöndradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
