Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Nikodemus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som skulle vittna om honom; att han icke
var brudgummen, utan endast brudgummens
vän, men hans sanne vän, hvars hjerta
följaktligen äfven nu gladde sig vid att höra
brudgummens röst. »Den, som hafver bruden,
han är brudgummen, men brudgummens
vän, som står och hör honom, han
fröjdar sig öfver brudgummens röst; denna
min fröjd är nu fullbordad. Han måste
tillväxa, men jag måste aftaga. Den, som kommer
ofvan ifrån, han är öfver alla; men den,
som är af jorden, han är af jorden, och af
jorden talar han; den af himmelen kommer,
han är öfver alla.» Johannes var blott en
jordisk budbärare, men han hade med den
innerligaste öfvertygelse framburit sitt
vittnesbörd, att Gud var trofast, och att Gud
hade gifvit allting åt sin son, så att nu allena
genom honom det eviga lifvet stod att vinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
