Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LX. Jesus inför Pilatus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
JESU LIF.
1020
himmelskriande ofoget, hvaröfver de beklagade
sig. Först på sjette dagen förklarade han
sig villig att lyssna till deras klagomål, och
han bjöd dem nu att träda till samman på
rännarebanan i staden; der ville han tala
med dem. Samtidigt hade han emellertid
dit beordrat en afdelning soldater, och då
judarne äfven här vidhöllo sina pockande
anspråk, lät han på ett gifvet tecken dessa
soldater med dragna svärd omringa den
obeväpnade, värnlösa massan. Alen icke heller
detta hjelpte. Judarne blottade sina halsar
och förklarade med en mun, att de hellre
ville dö än fördraga, att deras Guds lag
kränktes. Då blef det för Pilatus tydligt,
att allt motstånd här vidare skulle vara en
orimlighet, och om än mot sin vilja måste
han slutligen gifva efter för deras enträgna
uppfordringar och låta aflägsna från
Jerusalem dessa fälttecken, som der väckt så
mycken anstöt. Men det hela var i alla
händelser ingen lyckosam invigning af hans
embetsutöfning; och den försmak, han redan
nu fick af den okufliga och fanatiska
hård-nackenheten hos det folk, med hvilket han
hädanefter skulle få att göra, bidrog just
icke att förljufva hans verksamhet såsom
romersk prokurator i Judeen.
Judarnes resning vid ett annat tillfälle
är må hända mindre lätt att rättfärdiga,
men hade också helt lätt kunnat
förekommas, om blott Pilatus i någon mån aktgifvit
på deras skaplynne och tagit någon den
ringaste hänsyn till de bland dem herskande
fördomarne. Med denna förnyade orsak till
missnöje med hans styrelse förhöll det sig
på följande sätt Jerusalem tyckes alltid,
såsom också ännu i dag är fallet, hafva lidit
brist på godt vatten. För att afhjelpa denna
olägenhet beslöt Pilatus sig för att anlägga
en vattenledning (aqucdukt), som skulle
tillföra hufvudstaden friskt vatten från de så
kallade »Salomos dammar». Och som han
visste med sig, att denna hans åtgärd endast
var förestafvad af omtanke om det
allmänna bästa, tvekade han icke att för de
nödiga utgifternas bestridande anslå en summa
ur helgedomens skattkammare. Menen sådan
hans förmätenhet bragte de lagifrande judarne
ögonblickligen i harnesk emot honom. Man
måste, kosta hvad det ville, hämnas det
gudsförgätna användandet, af tempelskatten för
verldsliga ändamål. Då derför Pilatus en
gång under vattenledningens byggande gjorde
ett besök i Jerusalem, omringade man
honom på alla sidor, så att han icke tycktes
skola få någon ro för de många enträgna
bönerna och klagomålen. Men han hade
emellertid på förhand af sina vänner blifvit
underrättad om folkets planer och följaktligen
vidtagit sina mått och steg derefter. Han
hade låtit soldater iklädda judiska drägter
med käppar och dolkar gömda under
mantelvecken taga plats der och hvar bland den
upprörda massan, och då nu de klagande
judarne blefvo honom allt för besvärliga och
närgångna, gaf han det aftalade tecknet,
hvarpå soldaterna fullgjorde sitt uppdrag
med ett sådant nit och en sådan skicklighet,
att ett stort antal af både skyldige och
oskyldige af dem dödades eller sårades,
hvarförutom icke få i den allmänna trängseln,
förskräckelsen och förvirringen trampades i
hjel. Sålunda skingrades visserligen för denna
gång de missnöjdes hop, och motståndet emot
det allmännyttiga företaget blef undertryckt.
Men sinnenas förbittring lade sig icke för den
skull; den hade i stället endast erhållit ny
näring. Och efter denna dagens tilldragelse
kunde de längre fram i tiden i den judiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
