Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LX. Jesus inför Pilatus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
JESU LIF.
1032
275. Romersk embetsstol.
af blind hätskhet förestafvade beslut. Han
ville för öfrigt icke nedlåta sig att blott och
bart bekräfta en dom, hvilken han icke sjelf
fällt. »Nå väl», invände han hånfullt och
med öfverlägset förakt, »tagen I honom och
domen honom efter eder lag.» Det ordet
var egnadt att i icke ringa mån nedslå deras
stolthet, ty det aftvang dem den
förödmjukande bekännelsen, att sedan de af landets
romerske öfverherrar blifvit beröfvade den
så kallade jus gladii, de icke vidare hade
i sina händer magten att med något slags
gällande kraft utfärda den dödsdom, som
allena i detta fall kunde tillfredsställa dem.
Det stod också skrifvet i Guds eviga
rådsslut, att Jesus skulle dö, icke genom stenande
eller strypning efter judarnes sed, utan
genom det romerska dödssätt, som framför alla
andra ingaf judarne en så namnlös fasa,
nämligen korsfästelsen. Kristus skulle ju
regera från sitt kors, på samma gång han
här skulle dö den mest hemska och
betydelsefulla död offentligt, långsamt, med fullt
medvetande, under de största marter och
såsom en förbannelse för oss. Jesu åklagare
ansågo icke utan skäl för närvarande bäst
vara att nedlägga den beskyllning för
hädelse, som i deras eget råd företrädesvis
gjort sig gällande, men som nu icke kunde
leda till målet, för att i stället utbryta i en
mängd olika klagomål emot honom, bland
hvilka man kan urskilja såsom de tre
förnämsta beskyllningarne, att han förvändt
folket, att han förbjudit att gifva kejsaren
skatt, och att han kallat sig sjelf en konung.
»Denne», sade d’e, »hafva vi beslagit dermed,
att han förvänder folket och förbjuder dem
att gifva kejsaren skatt, sägande sig sjelf
vara Kristus, en konung.» Alla dessa
anklagelser voro uppenbart lögnaktiga, den tredje
särskildt så mycket ondskefullare anlagd,
som den innehöll en gnista, om ock ända
till oigenkänlighet vanställd, af sanningen.
Men som Jesu fiender icke hade företett
några bevis eller vittnen till stöd för sina
påståenden, lade Pilatus — i hvars hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
