Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
amerikanska patriotism så stark som om den varit sekelgammal, med anor
som kunnat spåras till striden vid sjelfva Bunker Hill.
För fvämlingen och den med förhållandena obekante kan detta låta
som tomt skryt, men påståendet eger emellertid historiskt stöd och
betviflas af ingen som var i tillfälle att aktgifva på händelserna vid tiden
i fråga. Illinois och Minnesota voro då de enda stater, inom hvilka
svenskar voro till något större antal bosatta. Båda dessa stater
utmärkte sig för sin varma patriotism och från båda utgingo stora skaror
svenska frivilliga. Det fins i dag näppeligen något större svenskt
nybygge i Vestem der ej svenska veteraner ifrån detta krig vandra med
lifliga minnen om fejdens bitterhet, och i södern fins intet större
slagfält, å hvilket ej svenskt hjerteblod flutit för frihetens sak. Och
svenskarae voro icke sena heller att springa till handlingens fält. De
besvarade med sällspord entusiasm den store martyrpresidentens första
uppmaning att gripa till vapen. Utan att göra oss skyldiga till
nationalfåfänga, kunna vi säga att svenskame i Amerika, hvad invandrarne
beträffar, varit ”first in war and first in peace,” liksom de också, på
grund häraf, äro “first in the hearts” — of the natives.
Amerikanaren har — det är ju allmänt bekant — ett starkt
förtycke, vi skulle kunna säga fördom, för svensken. Om amerikanaren
och engelsmannen umgås som kusiner, så umgås amerikanaren och
svensken som bröder, när de blifva riktigt bekanta, och dertill åtgår
icke serdeles lång tid, ty svensken sätter en viss ära uti att kunna
uppträda såsom amerikaniserad, då tysken å andra sidan så länge som
möjligt håller på sin tyskhet, den han äfven i många afseenden försöker
inympa på landets sam hällsinrättningar. Lemnad åt sig sjelf och
påverkad af amerikanska institutioner, blir svensken på några få år rätt
förtrogen med ej blott sina medborgerliga skyldigheter, utan äfven de
förmåner, som åtfölja det amerikanska medborgarskapet. Men han är
derför ingalunda att betrakta såsom politiskt eller socialt ler i
amerikanska krukomakares händer. Lika litet låta hans religiösa tänkesätt
ombilda sig utan en föregående kraftig bearbetning, och mycket sällan
då. Det förhållandet att det i Illinois finnes 62 till Augustana-synoden
hörande (lutherska) församlingar med närmare 25,000 medlemmar tycks
bevisa, att han icke brådstörtadt öfvergifver sin första kärlek i kyrkligt
hänseende, och att han underhåller 13 stora veckotidningar samt ett
dussin månadsskrifter på sitt eget språk tyder på, att han ännu älskar
sitt modersmål och det land, från hvilket dessa tidningar till honom
öfverbringa nyheterna om händelserna i Norden. Ändå är han, med
undantag af de engelsk-talande invandrarne (engelsmän, skottar och
irländare) ibland främlingame den, som skänker den engelska bok- och
tidningspressen det starkaste stödet. Utom de svensk-amerikanska
bladen, af hvilka nästan hvarje familj håller åtminstone ett, i många fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
