- Project Runeberg -  Svenskarne i Illinois. Historiska anteckningar /
29

(1880) [MARC] Author: Eric Johnson, Carl Fredrik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sålde hvad de ägde, och på så sätt att egodelarne betaltes med endast en
spottstyfver vid auktionerna. Emellertid var det flera medlemmar i
sällskapet som riktade kassan med ganska stora summor, från 24,000 ner
till 12,000, 9,000, 5,000 kronor o, s. v.

Att den religiösa öfvertygelsen, som dref dessa menniskor till så
stora uppoffringar, var djup och mäktig, kan väl icke betviflas. Uppoffring
af hus och hem, fädernehärd och fädernesland, för att, oerfarne och
okunnige om den stora yttre verlden, begifva sig på en vådlig färd till ett aflägset land och der slå sig fram bland mödor, sjukdomar och tusen
svårigheter till nya härdar — blott ett motstycke härtill finnes i den
moderna historien, och det är puritanernas flykt från England till Amerika.

Det var vid denna tid ytterst svårt att erhålla för utvandring till
Amerika (som då var okänd) riktigt lämpliga fartyg. De få svenska
skepp, som gingo på detta land, förde för det mesta jernlast och voro
utan anordningar för passagerare. Emellertid blefvo de inrättade så
godt sig göra lät för detta sällskaps behof. Men som då ej funnos några
förordningar emot öfverlastning och enär fartygen voro små, blef det
ytterst smått om rum ombord och mycket obeqvämt, till hvilka obehag
kom att åtskilliga farkoster voro så gamla och ruttna, att de med möda
motstodo sjön. Också gick ett af dem spårlöst förloradt med besättning
och 50 kolonister; ett förliste å New Foundland, hvarvid dock folket
räddades, och ett annat var fem månader på resan, under hvilken tid de
om bord varande utstodo många lidanden och besvärligheter, sjukdom
och hungersnöd deribland.

Den första skeppslast, som framkom, bestod af dalfolk under L. G.
Larsons ledning, hvilken Larson var koloniens rikaste medlem, eller,
rättare, den rikaste af dem, som sällade sig till samfundet, enär äfven hans

24,000 riksdaler lades till den gemensamma kassan. Det var desse
emigranter hvilka, som ofvan anförts, anlände till Victoria i Juli 1846, från
hvilken plats de några dagar senare, i sällskap med Eric Janson och Olof
Olson, flyttade till och nedsatte sig vid Red O&k Grove, belägen 3 mil
vester om Bishop Hill.

Vid denna plats (Red Oak Grove) hade man nämligen, med $250 ur
den gemensamma kassan, inköpt å sekt. 9 en 80-acres-farm, å hvilken
funnos, utom en stockhydda, några odlade acres. Denna hydda blef
sednare flyttad till Bishop Hill, der den användes till bakstuga, och
återfinnes den nu & sektion 13, Weller township, begagnad af John Björk
till bostad.

Den 2 Augusti 1846 inköptes 1/4 af sektion 8 i samma township för
#1,100. Detta var ett serdeles värderikt stycke land och å detsamma
fans såväl en stockhydda, som odlad mark och skog. Man började nu
tänka på anläggningen af en town eller ett nybygge (settlement). Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesveill/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free