Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rörande Delaware-svenskarnes ekonomiska läge vid denna tid erfar
man följande af ett bref, skrifvet af Charles Springer till Sverge och
dateradt den 31 Maj 1693. Vi återgifva det ur Clays bok, der det
förekommer på engelska:
“Beträffande vår belägenhet i detta land” — skrifver Springer —
“så äro de flesta af oss jordbrukare. Vi plöja och så, och med hänsyn
till mat och dryck, så lefva vi på gammalt svenskt sätt. Detta land är
mycket rikt och fruktbart och här växa alla sorters säd i stor ymnighet.
Vi utskicka årligen till grannarne på de närbelägna öarne bröd,
spanmål, mjöl och olja. Vi hafva också tillgång på djur, fågel och fisk.
Våra hustrur och döttrar sysselsätta sig med spinning af ull och lin,
samt väfning; så att vi ha stor orsak att tacka Gud för hans nåd och
många välsignelser. — — — Vi bo äfven i vänskap med indianerne,
som icke molesterat osa på många år.
“Äfven måste vi erkänna att vi blifvit väl behandlade af såväl
holländarne som engelsmännen, sedan vi upphörde att lyda under
svenska kronan; och vi ha å andra sedan varit dem trogne i ord och
handling.”
Flere af desse blefvo stamfäder för stora och inflytelserika familjer,
nu till finnandes i de östra staterna, och den stora, stolta staden
Filadelfia lär stå på svensk mark.
I sin Förenta Staternas Historia har hr J. A. Enander (Hemlandets
redaktör) vidlyftigt skildrat kolonien Nya Sverge. På tal om
qväkarnes uppträdande i Pensyivanien och förhållandet emellan dem och
svenskarne yttrar han i detta sitt arbete följande, som vi med hans
medgifvande återgifva:
“I Januari 1683 böljade qväkarne sin länge påtänkta
stadsanläggning, sedan de lyckats mot 600 acres jord, hvilken låg utom den
blifvande stadsgränsen, tillbyta sig en i Wicaco mellan Schuylkill och
Delaware liggande skogstrakt af 360 acres omfång, hvilken egdes af tre
svenskar, ‘bröderna i Sven Svensons familj’. Staden vardt nu utstakad
mellan träden i nämnde skogstrakt, i hvilka hjortar och rådjur hittills
varit de enda åborna; och fingo flera af “gatorna” namn efter de nära
desamma växande träslagen, såsom Kastanjegatan (Chestnut street)
Valnötgatan (Walnut str.) o. s. v.; sjelfva den ännu obygda staden
kallades Philadelphia (“den broderliga kärlekens stad”). Inom ett år
egde densamma 80 hus och inom två år steg folkmängden till 2,500.
“Redan innan många hus ännu hunnit uppföras, och under det “en
stor del af folket bodde i jordkulor och ihåliga träd”, kallades den
lagstiftande församlingen till möte i staden (den 12 Mars 1683), ty det
var “af största vigt, att lagstiftningen icke försummades”. För
utarbetande af en ny grundlag (Charter of liberties) tillsattes ett utskott af 54
personer, “svenskar, holländare och qväkare-predikanter från Wales,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
