Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var förmodligen medelpunkten för hans såväl som för de närmast
följande predikanternas verksamhet, och Campanius har i detta afseende
lemnat varaktiga minnen efter sig. Han öfversatte Luthers katekes på
indianemes språk för att användas vid missionsverksamheten hland
dem, och denna öfversättning blef sedan på konung Karl XI :s
befallning tryckt och utsänd till Amerika. Hans efterlemnade anteckningar
hafva utgjort grundlaget till den första beskrifningen öfver kolonien,
utgifne af hans sonson Thomas Campanius Holm. Med skeppet Svan
följde (1647) tvenne prestman Lars Karlsson Loock och Israel Holgh
eller Fluviander. Den förre qvarstannade i kolonien och verkade till
sin död 1688, varande nnder många år svenskarnes ende själasörjare.
Den andre måtte snart hafva återvändt, enär han aldrig sedan nämnes.
Med Rising utkom 1654 Petrus Laurentii Hjort och Mathias Nikolai
Nertunius, hvilka vi redan omtalat. Båda lemnade kolonien på samma
gång som Rising. Den förre blef komminister i Wimmerby och
Pe-larae och dog 1704; den senare blef kyrkoherde i Helsingland. Efter
Loocks död uoro svenskarne i flera år utan predikant, tills ändtligen
1696 konnng Karl XI och Jesper Svedberg, underrättade härom genom
skrifvelse från kolonien, utsände ett par prester jemte en samling
svenska böcker till dem. Att kolonisterna läto sig angeläget vara att
behålla sin svenska nationalitet synes biand annat deraf att vid denna
tid hela befolkningen ännu talade och läste sina fäders språk, och att
först 100 år derefter den så sammansmält med den öfriga befolkningen,
att ej mera en svensk predikant kunde göra sig förstådd. Dermed
började den för svenska regeringen ot li kyrkan hedrande verksamhet,
genom hvilken under nära ett århundrade det religiösa lifvet bos våra
landsmän på andra sidan hafvet underhölls såväl genom andlig som
timlig hjelp. Icke mindre än 24 prester utsändes under åren 1696—
1786 och försågos med respenningar ofta för både dit- och åte.resan.
I trenne kyrkor hölls gudstjenst: vid Wicacoa (n. v. Philadelphia), i
Kristina och i Racoon på östra sidan floden (kanske vid n. v.
Swedes-boro vid Racoon Creek). Man kan säga att befolkningen i kyrkligt
afseende fullkomligt lydde under Sverige, enär dess prester derifrån fingo
sina fullmagter o. s. v. Det var hufvudsakligen Svedberg, som under
sin långa, hedrande verksamhet aldrig glömde det aflägsna landet.
Han var i ständig förbindelse med de utsände presterna, och ett
utförligt arbete af honom, kalladt “America Illuminata”, af hvilket dock
blott en liten del blifvit utgifven, vittnar ännu om hans nit och intresse
för denna sak. Det får väl tillskrifvas hans förtjenst, att många kongl.
förordningar rörande kolonisternas själavård hemkommo till Sverge
från Karl XII:b många fältläger i Polen, Ryssland, ja, t. o. m. i
Turkiet. Den sist utskickade af de svenska presterna var Nicolaus
Collin, hvilken utkom 1778 och dog derute 1885.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
