- Project Runeberg -  Svarta rosor och gula /
VI

(1901) [MARC] Author: Ernst Josephson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dikter till och om barn, hvilka här taga en så stor plats.
Som hos alla fullblodsnaturer lefde ett ofördärfvadt, godt
barn på djupet af Josephsons hjärta. Och denna egenskap har
fått uttryck i den cykel, hvilken bär titeln: »Till lilla Gelly,
när hon låg sjuk!» Enkelt och humoristiskt, vemodigt och
lekande berättar skalden här för »lilla Gelly» om sin egen
barndom. Han böijar med små lustigheter, och han
berättar skämtsamt som en god gammal onkel. Men ju längre
han berättar, desto tydligare känner man, hur tåren blänker
fram genom det lätta, humoristiska löjet. Denna lilla cykel,
hvilken började som en liten lätt förströelselektyr för ett
sjukt barn, blir till sist en stor dikt om barndomens eden
och förgångna oskyldiga, ack, så härliga solskensdagar. Det
kommer en mans djupa känsla öfver minnena, och denna
känsla ger åt den konstlösa framställningen en glans, hvilken
blir ännu mera förtrollande, när man vid ett försök märker,
att den lockar tårar äfven i barnets klara ögon. För en
verklig diktare är detta ett högt beröm.

Denna enkelhet i uttryckssättet är öfver hufvud en af
Josephsons största egenskaper som lyriker. Ingen af våra
nu lefvande skalder utom Fröding har som han liksom
medfödd den ton, hvilken klingar igenom vår melankoliska
folkpoesi. Omedelbarheten i diktarens anslag står i direkt
samband med hvad man kallar barnahjärtat hos den vuxne
mannen. Josephson finner som Runeberg orden, utan att
söka dem, och han har ett sätt att säga gamla, välbekanta
ord, så att de klinga som nya. Därför når han högst i sina
rent lyriska dikter, där man finner många, hvilka åga en
formgifning, en glans och en kraft, som lofvar dem något af
den långa lifstid, hvilken på poetisk språk kallas för
odödlighet.

Det är vemodigt att tänka på, att hans dikter så sent
sågo dagen. Den första samlingen utkom 1888, den andra
1896. Först nu föreligga dessa dikter samlade. Vi hade så
länge umburit lyriken inom den nyare litteraturen, att när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:33:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jesvgul/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free