Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För tillfället tänkte hon minst af allt på håret,
i stället undrade hon, hvad modren skulle säga,
då hon upptäckte dotterns oväntade utflykt från
hemmet. Första gången hon befann sig på tu
man hand med Sven Malm var det ej, men under
flere år hade det icke inträffat, att de båda gjort
en promenad ensamma med hvarandra. Och föga
troligt hade det varit, att hon följt med just nu,
så vida icke den tråkige notarien Svandal kommit
på besök. Den korrekte, halfgamle ämbetsmannen,
som lade sina ord så cirkladt och allvarligt, hvilkens
uppträdande var så värdigt och hvars löständer
lyste så hemskt blåhvita innanför de tunna
läpparne, utgjorde Gretas skräck. Han var eller önskade
åtminstone anses vara mycket lärd och meddelade
oupphörligt råd, hvilka fru Lindström, som fann
hans uppmärksamhet synnerligen smickrande, strängt
fordrade, att dottern skulle följa; Greta ansåg dem
befängda och slingrade sig som en ål för att slippa
undan dem. Och ehuru ingen gifvit den minsta
antydan därom anade Greta instinklikt, att ett
intresse, djupare än det en välvillig onkel vanligen
hyser för en ung flicka i en familj, där han umgås,
lade dessa förmaningar i notariens mun.
Då notarien denna dag kom på besök till
elfvakaffet, en i de småborgerliga kretsarne ovanlig
visittimme, behöfde Greta ej fundera länge för att
finna ett visst sammanhang mellan hans splitter
nya frack och den omständigheten, att hon blifvit
tillsagd att taga sin bästa klänning på sig. Redan
förut hade hon lagt märke till fadrens buttra min
och modrens strålande ansiktsuttryck, och när hon
sedan på ett sätt, som fru Lindström inbillade sig
vara fint, men som i själfva verket var ganska
lättfattligt för att ej säga klumpigt, lämnades ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
