Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckte själf, att hon begått en oklok handling, men
straffet därför blef alltid detsamma, alltså kunde
hon lika gärna gå vidare.
Först när de båda unga hunnit förbi
Humlegården började Greta förstå, att hon varit mer än
oklok. Hennes barnsliga rädsla för notarien var
ingen ursäkt och nog hade hon kunnat göra sig
kvitt den efterhängse tillbedjaren utan att springa
sin väg. Misstog hon sig ej, var notarien van vid
afslag och det skulle bestämdt hafva varit särdeles
roligt att dela ut den första korgen. Efter
ytterligare en stund framstod notarien och hans
handlingssätt i en ganska mild dager, kanske hon rent
af gjort honom orätt. Han var en snäll, hygglig
man, hvars besök hedrade hennes föräldrahem och
ehuru både hans och modrens uppförande denna dag
förefallit misstänkt, borde hon ej hafva förolämpat
honom genom att springa sin väg utan ett höfligt
farväl. Greta ångrade sig redan och bad i tankarne
den förorättade om ursäkt. Strax efteråt var han
glömd och hon såg endast modrens af rättmätig
vrede glödande ögon, och de kunde glöda.
— Sven, började hon ängsligt — jag är rädd...
— När du är med mig? — Tonen i hans
fråga var så ohöljdt förundrad, att hon glad såg
upp till honom. Hennes ögon började stråla och
leendet spelade åter kring de körsbärsröda läpparne.
Efter blott en blick på barndomsvännen fann hon,
hur naivt det varit att hysa fruktan för något i
hans sällskap. Denne axelbrede kämpagestalt med
sin utmanande hållning och sin trygga säkerhet
öfver sig, icke var det möjligt annat än att känna
sig lugn, när han gick bredvid. Men hvarför sade
han ingenting till henne utan endast skyndade
framåt med jättesteg. Hon nödgades halfspringa
för att hinna med, det var både tröttsamt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
