- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
52

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan sysselsättning låg han och stirrade mot
rullgardinen. Det var en helt vanlig sådan, billig
och långt ifrån ogenomskinlig, men den stora ovalen
i dess midt framvisade ett helt motiv med hvita
hus, hvilkas fönster antyddes af svarta, lodräta
streck. Nedanför byggnaderna buktade sig en väg
öfver gröna fält och stupade brant nedåt, tills den
försvann under en ram med talrika snirklar och
utvikningar. Och på den vägen gick en man
försedd med röda byxor, blå rock och gul hatt.
Egentligen gick han inte alls, det hade endast varit den
okände målarens mening att ingifva betraktaren
en dylik föreställning, ehuru han ej lyckats. I alla
händelser var snickarmästar Lindström nöjd med
konstverket och han såg så mycket af den goda
viljan att han ej gaf akt på bristerna.

Många gånger förut hade han legat och
stirrat på mannen — det var en man, eftersom han
icke begagnade kjolar — hvilken gick utför den
branta vägen och aldrig någonsin kom ur fläcken.
Och alltid blef snickarmästaren sorgsen därvid, ty det
var ett särskildt minne förknippadt med rullgardinen
och den bjärt färgade mannen. På den tiden, medan
gossarne ännu lefde, hade den köpts. De bägge
små hade lekt inne i föräldrarnes sängkammare
och skadat gardinen, som fanns där förut, så att
den ej längre var användbar. Då tog fadren dem
med sig för att se ut en ny och bland alla de prof
försäljaren visade, fästade de sig vid den, som
snickarmästaren sedermera betraktat hvarje kväll i
tjugo års tid. — Gossarne ja, ifall de lefvat nu,
skulle de varit gamla karlarne, men
scharlakansfebern... Nå sedan, långt efteråt hade ju Greta
kommit och hon blef en lysande ersättning för den
lidna förlusten, han glömde den småningom, ty
bland alla de goda gåfvor en gifmild natur slösat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free