- Project Runeberg -  Det gamla huset. Roman / Del 1 /
61

(1904-1905) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han tvingade sig att tala någorlunda lugnt, då han
ånyo började.

— Du vet inte hvad du vill? — Nej, nej.
— Nå så skall jag säga dig, hvad jag vill. Men
först bör du veta, att du slitit sönder allt för
mig. Du har tillfogat mig mer ondt än min värste
fiende kunnat tänka ut. Nå, det må vara, har du
visat dig blind, tycks jag också ha det. Vi äro
ungefär kvitt i det fallet, tycker jag.

— Förlåt mig Sven! Jag kan inte hjälpa det.

— Hör på mig, säger jag. Du vill inte vara
min hustru, men du är det likväl. Ingen makt i
himmel och på jord kan hindra mig att taga ut
min rätt, ifall jag vill det. Men mot mitt vill,
sätter du ditt vill inte. Du skall få din vilja fram.
Och fastän du bedragit mig, skall jag tiga. Dock,
du nämner aldrig ett ord för någon om detta, min
skam behålla vi för oss själfva. Man kan måhända
bygga ett samlif på en sådan hemlighet. I alla
händelser kan man ju försöka.

— Din skam? Hvad menar du?

— Låt oss inte tala om det, saken tycks vara
afgjord, och jag är ingen tiggare. Du vill inte
vara min hustru, ehuru du är det. Nå, eftersom
du själf valt, så var min hushållerska. Men här
stannar du för att laga min mat och sopa våra
rum och ingen, hör du det, ingen i hela världen
får någonsin veta detta. Blott alla tro dig vara
min hustru, skall jag försöka finna mig. Det kan
kallas feghet, men det är stolthet. Jag har velat
gifva dig det bästa inom mig och du anser till och
med dina fötter för goda att trampa därpå. Då
tager jag upp mitt och behåller det. Är det bra så?

— Sven, kan du inte söka förstå mig?

— Nej, det vill inte jag. Du skulle vara en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:47:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jghuset/1/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free