Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut. Och så frågade han henne något, som hon
tanklöst besvarade med det, hon förstod, att han
hälst önskade höra. Var det verkligen så
nödvändigt, att en människa tänkte sig för, vägde hvarje
ord och endast efter mogen öfverläggning afgaf
sitt svar? Förut hade hon aldrig behöft det och
just den gången, hvad hade hon då för särskild
anledning att mer än annars besinna sig? Hvad
skulle hon för öfrigt sagt till Sven Malms fråga?
Och sedan blef allt en brusande hvirfvel, där
stort och smått drunknade i det larm, Svens starka
stämma åstadkom. Han ville något, han, och till
en hvar ropade han blott sitt triumferande: hon
har själf gifvit mig sitt ja. — Det hade hon, att
förneka det, föll henne icke in. Föräldrarne, till
hvilka hon af gammal vana satte sin lit, gåfvo vika,
alla utan undantag funno förlofningen naturlig och
hon tyckte själf, att det var en glad tid som följde.
Ständigt uppvaktad af en ung man, som gissade
hennes tankar, innan hon hunnit kläda dem i ord
— för det mesta hunno de icke ens blifva tankar
— fann hon, att ett par månader kunde brusa i
väg som en munter fest. Hon visste sig vara
afundad bland sina flickbekanta, modren hade sagt
henne det i ett svagt ögonblick, och fadren
behandlade henne med rörande respekt, han hade till sin
egen outsägliga förvåning upptäckt, att dottern icke
längre var en liten flicka utan på två timmar
förvandlats till kvinna. Nåja, han såg så mycket,
som ingen annan märkte — men hvad alltsammans
var nytt och roligt för Greta.
Kring henne rådde endast frid och endräkt,
så när som på fästmannens oundvikliga
sammanstötningar med modren. Men sådana hörde till
saken påstodo både fadren och Sven Malm och
hvar gång de sade det, skrattade båda mycket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
